Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
och överlägsen sakkunskap inregistrera alla de
oräkneliga och för en landkrabba tämligen
obegripliga sysselsättningarna ombord på ett
segelfartyg. Det hela gör ett mycket livfullt,
påtagligt och pålitligt intryck, närmast med en
karaktär av svajigt medryckande pojkskildring.
Men plötsligt kan tonfallet slå om och en mörk
underström bryta igenom underhållningsytan.
Där är t. ex. scenen med den vansinnige
matrosen som kastar sig över bord och där är
skildringen av hur den främmande sjömannens lik
börj ar sj älvbrinna med gröna lågor som krälar
fram över ansiktet och sprutar fram som ”en
kluven tunga mellan läpparna”. I sådana
skräckinslag förnims en gåtfull sugning som
underminerar den tillförlitliga dagsverkligheten med
mörk oberäknelighet, nattlig demoni.
Det är ett mycket omväxlande porträttgalleri
Melville med raska penslar dukar fram i
”Red-burn”. Där är den mycket trovärdigt skildrade
huvudpersonen, den lite salongstragiske Harry
Bolton och den förrädiskt hamncharmerande
fartygskaptenen som ute till havs omedelbart
avslöjar sina diktatorstalanger. Där är vidare
den civilisationshatiske ”Batteridäck”, den
bi-belsprängde mulattkocken, den kvinnotj usande
grönländaren samt den sorgligt gråhårige
tju-gufemårige drömboksfantasten. Och där är
framför allt Jackson, en gulnad, förtorkad
skelettdemon som skräckregerar sina kamrater
med djävulskt övermod: ”en Kain till sjöss,
märkt av en outplånlig förbannelse”. I honom
har Melville nedlagt fröet till det ondskans
symboldrama som han sedan skulle spela upp
med sådan häxmästaraktig frenesi i ”Moby
Dick”.
Men främst är det ändå havet som lever i
denna bok liksom i Melvilles övriga. Havet
upplevde han tydligen en gång för alla, på ett
avgörande, oundvikligt sätt, havet i solblank
stiltje eller i domedagslik upprördhet, havet
med dess stålglimmande fiskarmador och
frustande jättevalar, dess virvlande fågelmoln och
svindlande solnedgångshimlar. Havet är hans
element, det uppfyller hela hans diktning, det
andas med den lugna epikens lungor eller brusar
fram med den dramatiska visionens stormkraft.
Också ”Redburn” är framför allt en havets
roman, en hyllning till de oceaniska vidder
Herman Melville mer än någon annan
amerikansk diktare på sitt monumentalt betvingande
sätt kan sägas ha gjort till sin speciella
egendom.
Carl-Eric Nordberg
SYLT ELLER MJUKOST?
Kenneth Patchen: Vi ses i morgon bitti. En
roman om kärlek och förtröstan.
Översättning av Siri Thorngren Olin.
Gebers 1950. 10:—.
Den oförbrännelige och generöse Henry
Miller har givit en entusiastisk närbild av sin
landsman och yngre kollega Kenneth Patchen,
där han bland annat får infallet att likna honom
vid en ärlig mördare, en levande protestsymbol,
en fräsande mänsklig bomb när som helst
färdig att explodera, en person full av
överväldigande ömhet och hänsynslöshet, obeveklig
och överkänslig, utan sätt, utan takt, utan
grace. Denna temperamentsfulla beskrivning
kan kompletteras med upplysningen att Patchen
på grund av en svårartad sjukdom praktiskt
taget är invalid och har levt en stor del av sitt
liv i fattigdom och betryck, vilket inte hindrat
honom att med sublim vitalitet sända ut bok
efter bok. Det är svårbestämbara böcker
Patchen författar, de flesta innehåller
huvudsakligen vers men även de som utger sig för att
vara prosa har inslag som närmast måste
betraktas som lyrik — i gengäld är versen ofta
skäligen prosaisk. Någon artistisk
koncentration är givetvis fullständigt främmande för
detta temperament, och hela hans tidigare
produktion kan nog sägas lida av lytet att vara
lösa skriverier, osammanhängande rapsodier,
där en tämligen urvattnad nynaturalistisk
replikstil ibland ingår en inte alldeles helhjärtad
förening med en vanmäktig vältalighet.
Arrangemanget, sammansättandet av de lösa delarna
kan ibland ske med en viss surrealistisk brio,
som kungör att det rika temperamentet också
innefattar ett slags humor, en vild påhittighet
och ett medvetande om att påtaglighetens värld
är fint begränsad av katarakter som oförmodat
störtar ner i drömmarnas löjliga och sublima
brunnar.
En av Patchens prosaböcker ”Memoirs of
a Shy Pornographer” handlar om en
förträfflig ung man, Mr Budd, som skrivit en rörande,
patetisk och menlös roman, vilken tack vare en
hänsynslös förläggares tilltag att förse lämpliga
ställen i boken med punkter och asterisker blir
en enorm publik- och skandalsuccé. Mr Budd
blir så berömd att han blir inbjuden till
cocktailpartyn och får träffa riktiga
cocktailkvinnor. Så här låter det i Patchens
grammofonmässiga referat:
467
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
