Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Henry Green: Pausen. Novell. Översättning av Birgitta Hammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRY GREEN
De stod tysta igen, lutade mot var sin sida
av disken. De begrundade korkmattan som
täckte disken.
”Är du säker på att du inte ska ha dej ett
glas?” frågade han vid disken till sist.
”Nä tack.”
Nu kom en tredje brandsoldat in.
”Tjänare, kompis.”
Detta betydde att han vid disken och den
tredje brandsoldaten var medlemmar av
brandsoldaternas fackförening.
”Kan jag få ett litet glas ljust, Joe. Vill du
också ha ett?”
”Nä, men tack i alla fall. Har du haft
permis /
”Ja, jag har haft nåra dar.”
Pingel i kassaapparaten.
”Jag berätta just för Gerald”, fortsatte den
förste, ”att jag såg Sam Race i morse när jag
var på väg till bryggarns.”
”Du menar Wally Race, Joe.”
”Nej, Wally Race är hans brorsa.”
”Wally Race har ingen brorsa.” Den tredje
höll på sitt.
”Ska vi slå vad, Gus?”
”Wally Race har ingen brorsa. Han har bott
hemma så länge jag kan minnas. Hos sin
morsa och farsa. Nä, Wally Race har ingen
brorsa.”
”Vad slår du vad om, Gus?”
”Jag vill inte plocka dej på dina fattiga
slantar, Joe,”
”Det är välan min ensak? Det är välan mina
pengar, va? Säj nu, bara för skojs skull. Hur
mycket?”
”Är du klok? På tre fjorton och sex i
veckan?”
”En del av er grabbar vill aldrig vara med
på nåt skoj. Glömt hur det känns förstås.”
Han vid disken spelade förakt. Han lyfte ner
två tomma lådor. Han började gnida glas, när
Gerald i sin rutiga skjorta plötsligt vände sig
och gick.
”Vad håller han på med nu?” frågade den
tredje soldaten.
”Nattygsbord. Förbannat styv på jobbet
för resten. Man kan inte se fogarna utan
förstoringsglas.”
”Helledudane då!”
Tystnad igen. Så steg en fjärde man in.
”Full fräs i kväll”, sade han vid disken till
hälsning. Han menade det. ”Fast ibland är det
förbannat långtråkigt här. Vad ska du ha?”
”Wallop”, beställde den fjärde.
”Nä hör du, Ted, du vet mycket väl att det
inte finns Wallop. Men ljust kan du få, kvarts
eller halv, eller mörkt eller en flaska Guiness.”
”För åtta och en halv pence, ja. Sällan!”
De såg vänligt på varandra.
”Vad gör barkommittén nuförtiden?”
undrade den fjärde.
”Vad den gör?” upprepade han vid disken.
”Den jobbar för fullt.”
”Det är på tiden att den höll ett
sammanträde igen.”
”Det ljusa är inte alls så puckelryggigt,
Ted”, sa den tredje.
”Jag vill inte ha ljust. Jag gillar det, men
det gillar inte mej. Man blir som en ballong.”
”Nä hör du, nu får du bestämma dej.” Efter
att ha sagt det började han vid disken gnida
glas igen.
”Hur mycket tjänar du i veckan på det här
barjobbet?” fortsatte den fjärde.
Han vid disken svarade inte. I stället sa
han:
”En annan såg Sam Race i morse.”
”Tror i alla fall jag ska våga mej på ett
glas mörkt, Joe. Ur stora flaskan.”
”All right. Jo, som sagt, gamle Sambo såg
inte klok ut.”
”Vicken Sam?”
”Sam Race. Minns du inte honom, Ted?”
”Wally Race menar du väl.”
”Nä, Sam.”
”Vicken station?”
”Han fick förflyttning”, svarade han vid
disken, för ett ögonblick bragt ur fattningen.
”Jag minns inte pricis vart”, fortsatte han
ganska lamt. Detta väckte den tredje
brandsoldatens uppmärksamhet. Han frågade:
”Vicken station var han på innan?”
498
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
