Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
trädesvis har haft de sydamerikanska
republikerna i åtanke, och i själva verket berör han
mera ingående endast fyra av dessa, nämligen
Brasilien, Uruguay, Argentina och Chile. Dessa
stater är på olika sätt mera betydande än sina
grannar längre norrut, och särskilt Uruguay
och Chile är avsevärt stabilare bildningar än
de notoriska oroshärdarna Bolivia, Paraguay
och Ecuador. Men Tingsten visar, att bristen
på verklig politisk homogenitet i exempelvis
skandinavisk mening är ett gemensamt drag
för alla syd- (eller rättare latin-) amerikanska
stater och att politiska eruptioner kan inträffa
även efter långa perioder av yttre lugn.
Colombia har nyligen givit exempel på den saken.
När jag 1939 besökte Colombia uppfattades
denna republik som förebildlig i fråga om
ordning och relativ demokrati. En representant för
landets bildade klass yttrade till mig, utan
skymten av ironi för övrigt: ”Vi colombianer
har anledning att skatta oss mycket lyckliga:
vi har inte haft något inbördeskrig på
trettiosex år.” Men för några år sen hemföll
Colombia på nytt åt revolutionära konvulsioner.
Vad beror de latinamerikanska staternas
bristande stabilitet på? Och varför har det inte
lyckats dem att bilda mera omfattande
federationer efter det stora föredömet på den
nordliga systerkontinenten? Den första frågan
besvarar Tingsten genom att peka på den låga
folkbildningen och bristen på politisk mognad
hos såväl lägre som högre befolkningsskikt.
Den ojämna egendomsfördelningen har också
spelat sin roll. Den andra frågan behöver
egentligen inte ställas, sedan den första har
besvarats : den brist på politisk stabilitet som hittills
i stort sett har präglat de enskilda staterna
måste naturligtvis också utgöra ett hinder för
uppkomsten av statsbildningar omfattande hela
den sydamerikanska kontinenten eller
åtminstone dess spansktalande delar. Tingsten pekar
också på geografin, som har delat upp
Sydamerika i flera skarpt avskilda regioner; flera
av dessa regioner utgjorde f. ö. redan under
kolonialtiden administrativa enheter.
Herbert Tingsten har inte varit på jakt efter
det pittoreska Sydamerika. Man söker i hans
bok förgäves efter häntydningar på den
tropiska kolorit som har hänfört så många
Syd-amerika-resenärer. Det är den kyligt
iakttagande och analyserande vetenskapsmannen
som här kommer oss till mötes. Hans brinnande
intresse för principerna och grunderna, dvs.
för verkligheten bakom den måleriska ytan,
hindrar honom f. ö. inte att engagera sin
känsla. Tingsten reagerar häftigt mot de
behändiga försöken att bortförklara
rasdiskrimineringen i Brasilien liksom mot det totalitära
system av sydamerikansk typ som han på nära
håll har studerat i president Juan Perons
Argentina. Åke Thulstrup
KORTARE ANMÄLNINGAR
Claes Krantz : Marstrand. Med teckningar av
författaren. Wahlström & Widstrand
1950. 8: 50.
Göteborgspublicisten och västkustkrönikören
Claes Krantz är, såsom det heter i den delen
av landet, barnfödd i Marstrand och har om
sin gamla hemstad skrivit en liten trevlig,
initierad och underhållande bok, avfattad på
klatschig journalistprosa. Varje kapitel inledes
med en stämningsskiss från dagens
sommar-och badortsstad, och därifrån företages snabba
utflykter bakåt i tiden. Till stadens
grundläggning under medeltiden och till prosten Fredrik
Bagge, som Heidenstam berättade om i
”Karolinerna”, därför att han mitt ibland fienderna
vågade be till Gud om seger för de svenska
vapnen. Till sillfiskets skiftande konjunkturer,
som hade fattigdom, respektive överdådig
livsföring i släptåg. Till alla de eldsvådor som gått
fram över den lilla trähusstaden och kan sägas
utgöra dess historia. Till den kortvariga
fri-hamnstiden på 1700-talet, då på denna
omgärdade kustplätt experimentet gjordes att införa
skattefrihet, näringsfrihet och religionsfrihet,
att bereda en fristad åt brottslingar, för så vitt
deras förbrytelser inte gick på liv och ära, samt
åt portugisiska judar, som 1780 grundade den
första mosaiska församlingen i Sverige. Till
den äldsta badinrättningen av 1822 och till den
oscariska glansperioden, då det låg ett skimmer
av operett över all snickarf röj den och kungen
själv i högtidliga ögonblick sjöng eller
deklamerade egna dikter från societetssalongens
veranda. Till Carlstens fästning, vars
byggnadshistoria är lång men återgår på Erik Dahlbergs
ritningar, och till de beryktade fångar som där
suttit fängslade eller lyckats schappa därifrån
under mer eller mindre komiska
omständigheter. Till den stilla, snötäckta och övergivna
vinterstaden, urinnevånarnas stad, som vi
andra inte känner till. Det förefaller inte vara
mycket av vikt som fattas, men det skulle ha
varit av intresse att få veta något om
schar-tauanismens eventuella makt över de fåtaliga
5 BLM 1950 VII
545
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
