Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Harry Schein: Filmkrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILMKRONIKA
av
HARRY SCHEIN
Filmpsykologi
Det är ett glädjande tecken att allt fler börjat
inse filmens betydelse, om inte ur konstnärlig
så dock åtminstone ur social synpunkt. Sätten
är förstås många när det gäller att bestämma
filmens sociala verkningar och de täcker hela
skalan från den moraliska över den marxistiska
till den djuppsykologiska skolan. Till den
sistnämnda hör amerikanerna Martha Wolfenstein
och Nathan Leites, det framgår bl. a. av deras
nyligen publicerade arbete ”Movies” med
undertiteln ”a psychological study”.
I nära anslutning till moderna
socialpsykologer och antropologer (Geoffrey Gorer, Ruth
Benedict, Margaret Mead) ser de i något
förenklad form på konst som en realiserad
önskedröm och — när det gäller en sådan
massföreteelse som film — ett bestämt uttryck för
ett geografiskt och kronologiskt begränsat
kulturmönster.
När detta arbete således i vidare bemärkelse
sysselsätter sig med önskedrömmens
psykologiska mekanik, begränsar det sig formellt till
att påvisa likheter och skillnader mellan
amerikansk, engelsk och fransk efterkrigsfilm.
Undersökningen rör inte vid estetiska och
filmtekniska frågor utan gäller ständigt
återkommande faktorer i filmernas handling,
förhållandet mellan könen, mellan olika
familjemedlemmar och gestaltningen av manifesta och
projicerade faders- och modersfigurer, krimi-
BÖCKER:
Martha Wolfenstein och Nathan Leites: Movies.
The Free Press. Glencoe. Ill. 1950. $ 4.00.
Elsa Brita Marcussen : Film. Ehlins 1950. 6: —.
Jens Chr. Lauritzen: Filmen. Schönbergske Forlag.
Köpenhamn. Elefantserien. 3: 50.
Kyle Crichton: The Marx Brothers. Doubleday. New
York. $ 3.75.
Cinema 1950. Ed. by Roger Manvell. Penguin Books.
2 s. 6 d.
FILM:
Alla kungens män. Regi, produktion och scenario
efter Robert Penn Warrens roman: Robert Rossen.
Columbia.
nalfilmernas klassiska triangeldrama mellan
offret, mördaren och rättvisan, m. m.
Av naturliga skäl upptar de amerikanska
filmerna det största utrymmet och behandlas
med djupare insikt än de engelska och franska
filmerna. Varje jämförelse mellan filmer och
den verklighet de utgår från måste givetvis
påverkas av författarnas egen syn på verkligheten
och för just dessa författare är den
amerikanska verkligheten av påtagligare natur än
den engelska eller franska. Bortsett från detta
så är det statistiska underlaget för
undersökningarna av den engelska och franska filmen
alldeles för litet, tydligen beroende på
författarnas bristfälliga möjligheter att se sådan film
i New York. De slutsatser författarna kommer
till får därför i dessa två fall en visserligen
mycket intressant, antagligen riktig men ändå
mera spekulativ tillspetsning än i fråga om de
amerikanska filmerna där det statistiska
underlaget är fullt tillräckligt. Samtidigt tjänar
emellertid de europeiska jämförelserna till att
understryka det ”typiskt amerikanska” i de
amerikanska filmerna, att ge relief åt det
väsensskilda i det amerikanska kulturmönstret.
I avsnittet om filmernas kärleksförhållanden
har författarna skapat en ny term, the
good-bad girl — den dåligoda flickan, den
amerikanska könsuppfyllelsen av den universella
önskedrömmen att äta upp kakan och samtidigt
ha den kvar. Kärleken skall vara stimulerande
men säker, stimulerande för naturliga sexuella
önskningar och säker för den moraliska
censuren. Den moderna filmhj ältinnan är därför
i regel från början tämligen suspekt; hon
sjunger på nattklubbar, umgås med ett antal
mer eller mindre skumma individer, ses alltid
tillsammans med många män, till synes en
männens kvinna i promiskuitetens lockande
virveldans för att mot filmens slut framstå som en
oskyldig flicka som aldrig hade älskat någon
annan än hjälten. Filmen skildrar inte
hjältinnans förvandling från allfnask till oskuld utan
närmast en serie yttre händelseförlopp, en
bevisföring som går ut på att misstankarna om
hennes omoral varit förankrade i ett yttre, till-
547
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
