Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Oktober. N:r 8
- Vilgot Sjöman: I hennes rum. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILGOT SJÖMAN
fråga ej. Fråga inte högt, fråga inte.
Men huden, mina bröst som stilla
vilar under tyget
slutar inte fråga.
*
Det hände en kväll efter bio (vad var det
som hände?) Vi tyckte båda om filmen,
vi gick sakta hemåt, tänkte ett slag
på en supé; vände och dröjde på Hisingebron.
Pratade långsamt om vårt: om ditt, hur du skulle
bli färdig med jobbet du hade; hur du
möjligen skulle få nog kapital att satsa
på firman du ville starta. Jag hörde dej prata,
vattnet gungade, vattnets gungning
finns ännu i mej, jag kan känna den när jag vill.
Mörkt och ensamt, lite kallt omkring oss; och jag längtade hem.
I mera än fyra år hade vi hållit samman.
Jag hade följt dej från jobb till jobb,
lyssnat på dina planer, som regelbundet dök upp
och aldrig ville släppa dej sen: aldrig hugskott
och aldrig våldsamt fantastiska, äventyrsreella,
men alltid nåt osäkert kretsande kring dem,
fåglar med oro i blicken, med trevande vingslag
och plötsligt orörlighet i näbb och vingar: som var du beredd
att plötsligt lyfta.
Jag hade mitt: du lyssnade också en del
på mej och jag nöjde mej med att berätta om det
som du hade lust att lyssna till. Jag tyckte inte om
att kräva uppmärksamhet av dej. Min mamma gjorde det, mens pappa
teg vid middagsmaten, teg och åt och aldrig sa
varken j a eller nej; tänkte på sitt.
Så kom du den kvällen, den natten;
morgonen ljusnade sakta, vi hade sovit
tillsammans utan att skiljas;
kom du från hallen tillbaka
in i mitt rum, satt på min sängkant. Jag var vaken
fast ganska trött. Jag ville nog sova,
men jag ville inte att du skulle
gå. Din syster visste att vi höll ihop,
för hennes skull måste du inte gå.
Och sedan —?
574
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:00:03 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1950/0592.html
