Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Max Jacob: Fem prosadikter tolkade av Erik Blomberg - En av mina dagar - Våra fattiga nöjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAX JACOB
En av mina dagar
Har velat hämta vatten vid pumpen i två blå handkannor; har fått svindel
av den höga stegen; har vänt tillbaka för jag hade en kanna för mycket
och inte gått tillbaka till pumpen av rädsla att få svindel; har gått ut för
att köpa ett fat till min lampa, som låter fotogenen rinna ut; har inte funnit
andra fat än tefat, fyrkantiga och föga lämpade för lampor; har gått min
väg utan fat. Begett mig till stadsbiblioteket och på vägen lagt märke till
att jag hade två löskragar och ingen halsduk; gått hem igen; gått till Monsieur
Vildrac för att låna en litterär revy och inte tagit revyn med mig för att
Monsieur Jules Romains talar illa om mig där. Inte sovit på grund av ett
samvetsagg, på grund av många samvetsagg och hopplöshet.
Våra fattiga nöjen
Här hör man orkestern bara som syrsors gnissel i gräset. Trots träbarriären
är det ingen tjurfäktningsarena. Amfiteatem med sitt tak av glas liknar
en snickarverkstad sedd från gatan. Demokratin är glasbetäckt. ”Luta dig
fram en smula, du kvinna utan hatt — om skådespelarna är lagom långt
åt vänster och vid rampen ska du se deras bruna jackor som två vägglöss
vid foten av din säng.” Så lutar sig över stadens fästningsvallar, så lutar
sig framåt alla de som vandra längs avgrunderna: döden, fattigdomen och
förnedringen.
652
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
