Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - För boksamlaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOR BOKSAMLAREN
I mitt bibliotek av E. M. Forster
Mitt bibliotek är snart genomgånget, ty
nästan alla mina böcker ryms i ett enda rum.
Några förvarar jag i ett sovrum, några andra
i vardagsrummet och ytterligare ett fåtal i ett
badrumsskåp, men flertalet befinner sig i vad
vi med något pretentiös term kallar biblioteket.
Det är ett rymligt gemak — 5 X 7 % m — och
mycket trivsamt. Det är högt i taket, som är
vitlimmat, tapeterna är vitrandiga, och när
solen lyser, tränger ljusknippena in genom
höga fönster i tidig victoriansk gotik. Om den
inte lyser, är rummet ändå ljust och varmt, ty
det vetter åt söder. Runt väggarna står ett
dussin bokhyllor av trä av olika form och
storlek. Ett par stycken är någorlunda fint arbete,
resten är billiga.
Mitt i rummet står en underlig tingest: en
bokhylla, som har tillhört min farfar. Den har
framtill en liten utskjutande skiva, uppburen
av två vridna träpelare, och baksidan är vackert
polerad. Somliga säger, att det är en omgjord
säng. För hundra år sedan stod den på samma
sätt mitt i min farfars arbetsrum — han var
präst på landet. Säng eller inte, så är den en
trevlig och originell möbel, som jag av hänsyn
till dess förflutna vinnlagt mig om att fylla
med allvarsdigra volymer.
Här står följaktligen Isaac Barrows
teologiska arbeten, tretton band i marokäng och
försedda med ”college arms”, John Miltons
verk i fem band, skrudade på samma sätt,
Eve-lyns Dagbok i helfranskt band, Arnolds
Thucy-dides, Tacitus och Homeros. Här finns också
min farfars egna verk, som bär titlar såsom
”One Primeval Language”, ”The Apocalypse
Its Own Interpreter” och ”Mohammedanism
Unveiled”. Har ni läst min farfars verk? Jaså,
varför inte? Har jag läst dem? Nej.
Min farfar är alltså en av dem, som bidragit
till min lilla samling. Jag har aldrig känt
honom personligen. Antagligen var han ganska
skrämmande. Hans karaktär var sträng och
dogmatisk, och han skulle säkert ogilla en hel
del av det sällskap, som jag i dag tvingar på
honom. Alldeles intill, i en hylla mellan
fönstren, förvarar jag nämligen böcker av ett helt
annat slag — Anatole France, Marcel Proust,
Heredia, André Gide — den sortens fransmän,
vars föregångare han i en predikan 1871, med
anledning av Paris’ fall, bröt staven över.
Det är en ödets ironi, att den bok, som jag
tycker bäst om av dem som tillhört min farfar,
är en fransk bok, en stor encyklopedi i
femtiotvå volymer — ”Biographie Universelle”,
utgiven 1825. Varje band är försett med hans
vördiga exlibris med familjevapnet och
dessutom den förre ägaren Sir James Mackintoshs
exlibris. Verket är i dåligt skick — alla
ryggarna är borta — men det är ett användbart
uppslagsverk, om man inte har bråttom, och
det är en ypperlig läsning. Det är inte
lättvindigt på något sätt. Det härrör från en epok,
då världen ännu inte gått i kras, och som det
kan vara nyttigt nuförtiden att ibland se
tillbaka på. Den återger oss jämvikten.
Jag får inte heller underlåta att nämna hans
dotters dvs. min fasters bidrag till
bokbeståndet. Jag ärvde hennes ägodelar, men jag blev
tvungen att sälj a och ge bort de flesta böckerna
för att få plats i min nuvarande bostad. Men
jag behöll det, som jag tyckte bäst om, och
tillräckligt mycket för att bli påmind om
hennes kultiverade och tilldragande personlighet.
Hon var ogift, hade en mycket fast karaktär
och läste mycket, särskilt god prosa. Trollope,
Jane Austen, Charlotte Yonge, Malory,
själssunda levnadsteckningar över själssunda
viktorianer — det är vad jag fått från henne.
Böcker om fåglar också — Bewick och Morris.
Fåglarna kommer mig att tänka på hennes
exlibris. Hon hade ett förtjusande sådant, högst
personligt, med en sköld och en lövprydd
slinga, varifrån fåglar, hundar och en ekorre
tittar fram — några av de levande varelser,
som omgav henne i hennes hem på landet, där
hon levde ett lugnt, lyckligt och mycket
verksamt liv. Hon intresserade sig för hantverk —
och satte i gång med undervisning i
läderarbete i byn. Hon var själv både tecknare och
hantverkare, hon ritade och utförde bokpärmar,
som sedan iordningställdes av bokbindaren, och
mina bokhyllor (som vi nu återvänder till)
berikas av åtskilliga prov på hennes skicklighet.
Bland dem befinner sig Charles Darwins
brev (hon hade varit personligt bekant med
denne), Ruskins ”Praeterita” och densammes
678
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
