Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Karl Vennberg: Höstkväll i väntsal. Dikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL VENNBERG
HÖSTKVÄLL I VÄNTSAL
Slitna hänger sommarens affischer kvar:
tillbringa er semester under Nicaraguas
söndertummade himmel,
slå följe med en spretig blå figur
till stadens junimässa.
Överse, telefonavlyssnande uppsyn,
med vår halvsovande bänkrad.
Drag till minnes
för tre kvart sen på ett kafé:
den medelålders fadern,
den alltför unga modern med en kinkig baby.
Och ingen stryker ut i denne faders
alltför faderliga blick
hennes högklackade skor
eller leendets lavendeldoft.
Från en ås med drömmens branta sidor
kan du se det nerbrända härberget
och stiga in i slott som växer fram ur marken;
scenen breder ut sig efter ditt behag:
den gråhårige vid bronspelaren,
blodsdroppen på lansen,
ynglingar med gyllne kandelabrar,
strålglansen kring hennes hand
som kredensar vinet.
I gryningen står hästen sadlad
och du kan spränga över mur och vallgrav
(med tidtabell och kaktusstift i fickan).
Resande med snälltåget mot Göteborg,
tid att skrapa av
726
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
