Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
geografiska) enhetens och symbolens. Det är
denna dubbeltydighet som djupast motiverar
Thorsten Jonssons djärva och farliga — och
oerhört säkra — grepp.
Kvantitativt intar debatten inte någon
framträdande plats. Liksom i ”Konvoj” smugglar
Thorsten Jonsson in den i ett stabilt men inte
skrymmande bagage av verklighetsiakttagelser
och skickligt arrangerad fiktion. Man kan med
stort utbyte läsa ”Dimman från havet” enbart
för iakttagelsernas och fiktionens skull, som ett
stycke lysande och ovanligt stimulerande
underhållning. Thorsten Jonsson kunde som sagt
Amerika, och han kunde levandegöra sin erfarenhet
med hjälp av en estetisk apparat som tilltalar
sinnena och intellektet lika starkt. ”Dimman
från havet” är, vilket inte vill säga alldeles
litet, hans mest virtuosa bok: virtuos i
återgivningen av miljöer, stämningar, sensationer,
tankegångar, virtuos i den rytmiskt levande,
förtätade stilen där inte ett ord och inte ett
skiljetecken verkar placerat utan nästan
musikalisk beräkning. På ett par sidor får han fram
atmosfären i Chicago — en fasad av skyskrapor
och avenyer med stinkande elände och
brutalitet bakom; eller New York — en mardröm av
klibbig hetta under värmeböljan; New England
— det pastorala reservatet av lövskog och
kvillrande vatten; till slut San Francisco —
havets och kontinentens möte, inhöljt i sugande
dimma. I snabba glimtar tar mänskornas liv
gestalt: pendlingen mellan osäkerhet och sj
älvmedvetande, mellan skräck och förhävelse,
mellan otillfredsställdhet och övermättnad.
Tydligast framträder denna brytning på det sexuella
området. Mannen är osäker men ständigt
intresserad. Kvinnan slår vakt om både
osäkerheten och intresset. Den amerikanska
feminiteten blir en värld av ”vackra eggande
ointressanta bröst”, utmaning och frigiditet på
samma gång; dess symbol är kanske
nakendansösen i Chicago med den obscent fulländade
kroppen och det uttorkade skötet.
I detta Amerika rör sig berättaren Henry
Taylor under krigsåren, frikallad från
militärtjänst på grund av sin verksamhet som
publi-city manager vid en motorfirma och av samma
orsak tvungen att flacka omkring i landet. I
början av den första berättelsen är han en
ganska genomsnittlig amerikan, med oklara
begrepp om den värld som befinner sig utanför
hans egen men utrustad med en inte helt vanlig
nyfikenhet. Han mognar småningom, efter
mötet med ett Amerika som inte har mycket
gemensamt med Washingtons och Lincolns
skolboksparadis, och efter mötet med det
vinddrivna allvaret hos ett par europeiska
flyktingar. Han råkar in i en kris men klarar sig
genom en starkare och friare erotisk upplevelse
än de ordinära. Åtminstone klarar han sig för
ögonblicket: ”Dimman från havet” är en torso,
och det är möjligt att den oskrivna slutnovellen
— den femte ■—• skulle ha givit en klarare
sammanfattning av det som händer Henry Taylor
i de föregående episoderna.
Att han mognar är i varje fall tydligt. Lika
tydligt är att hans mognad framför allt äger
rum på det moraliska planet. Det antyds redan
av de varierade småmotiv som återkommer i
de olika avsnitten. På ett ställe i det första är
Henry missnöjd med sig själv men känner sig
”rättvist behandlad, rättvist straffad”, utsatt
för rättvist och luttrande lidande när han mot
sina förväntningar inte träffar en flicka på en
bar; han kan sova lugnt. I den följande
historien njuter han på samma sätt av sin
lojalitet mot en vän ■— manifesterad i att
vännens älskarinna har avvisat hans inviter. Men
i den sista novellen har han genomskådat detta
moraliska falskmynteri, vet att han inte kan
ljuga bort sin skuldkänsla — som, märk väl,
nu kommer fram i ett långt större sammanhang.
”— Mac, sa jag, det är en förbannad historia
det här att ha andra som för krig för ens
räkning. Håller det på länge till så blir jag
tvungen att ge fem dollars till välgörande
ändamål så att jag får ett fredat samvete.” Det är
en ironi som måste ses mot sin tematiska
bakgrund för att inte verka mindre bitter än den är.
Den moraliska mognaden innebär alltså att
en känsla av skuld uppstår: skuld mot den
judiska flyktingen dr Philip, som krossas av
den homosexuella korruptionen (Thorsten
Jonsson var inte för intet starkt intresserad av
Kejneaffären), skuld mot vännen och
europa-experten Bert Winger, som krossas av
reaktionen efter Roosevelts död, skuld mot alla dem
”som har gjort allt som jag borde ha gjort
men inte vågade”. Skulden hos de skonade, ”vi
andra som överlevde och ständigt hade en
känsla av att inte ha rätt att leva”.
Här utplånas gränsen mellan det speciella
och det allmänna, mellan landet Amerika och
symbolen Amerika. Osäkerheten som mognar
till skuldmedvetande: det är den
överlevandes, den utomståendes, den icke-engagerades
moraliska dilemma vid konfrontationen med
”Europa” (doktor Philip) eller med den som
känner ”europeiskt” (Winger). Det finns ett
val mellan de två möjligheterna, och det är inte
781
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
