- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIX. 1950 /
807

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Notiser - Walter A. Berendsohn: Strindbergiana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NOTISER

Fitzgeralds böcker har länge varit svåråtkomliga,
men nu kan man åtminstone få tag i romanerna, t.ex.
i Grey Walls’ engelska upplaga där man finner ”The
Last Tycoon”, ”Tender is the Night”, ”This Side of
Paradise”, ”The Beautiful and Damned” samt ”The
Great Gatsby” för en relativt billig penning. På svenska
finns ”The Great Gatsby” i två upplagor, den senare
i Panacheserien 1946.

Donne slår igenom

Penguin Books har haft stor framgång med sitt
trevliga urval av T. S. Eliots dikter, ”Selected Poems”,
som blivit en best seller. Detta har frestat till
efterföljd och man släpper nu ut John Donne (1573—1631)
en av de just nu så populära ”metafysikerna”, i
bil-lighetsupplaga. Redaktör är John Hayward, som
meddelar att den nya penguinupplagan är större än alla
tidigare Donneupplagor tillsammans under de tre
senaste seklen.

Kon-Tiki

leder sedan åtskilliga veckor på den amerikanska best
sellerlistan för facklitteratur. Den segrade också i en
omröstning bland kritikerna i Saturday Review of
Literature om höstens mest läsvärda böcker.

STRINDBERGIANA

Fynd i Strindbergsmanuskript

Vid en registrering av Strindbergs manuskript måste
man ju i första hand ta hänsyn till en del yttre
företeelser, t.ex. bladantal, paginering, format etc. Även
ett och annat ur innehållet måste dock
uppmärksammas och liksom Strindbergs brev innehåller även hans
stora kvarlåtenskap av övriga manuskript ett oerhört
rikt material, som kan ge anledning till fängslande
studier, något som jag gärna skulle vilja exemplifiera.

1. I Göteborgs Stadsbibliotek förvaras
handskrifterna till ”Mäster Olof”, däribland några utkast till
prosaupplagan, som sannolikt nedskrivits i Uppsala
1871. På ett blad hittade jag följande notis:

”De menniskor som födas under en lycklig barndom
blifva sällan något stort, ty de ha alltid några
angenäma minnen att blicka tillbaka på, hvarvid de glömma
att se framåt — och tvertom! ”

Om man får tillämpa dessa ord på Strindberg själv
skulle de alltså betyda att han den gången såg sin hårda
barndom som främjande för sin egen utveckling till
något stort.

2. Manuskriptet till novellen ”Samvetskval”
(”Utopier i verkligheten”) finns bevarat i flera
fragmentariska, hektograferade exemplar på stora folioblad: ett
med 14 blad i Bonniers arkiv, ett med 15 hos Björck &
Börjesson, 10 fragment på baksidorna av det på samma
vis hektograferade manuskriptet till ”Giftas I” i
Bonniers arkiv och 13 fragment på baksidorna av samma
manuskript hos konsul Walter Ekman, Amsterdam.
Bland fragmenten finns två exemplar av blad 16, med
novellens slut, vilket saknas i de två förstnämnda,
större manuskripten.

Textens sista ord lyder ”i fejd med sitt samvete”,
men Strindbergs manuskript har det märkliga
skrivfelet ”i fejd mitt samvete”. Eftersom författaren
be

kant att han i denna novell befriat sig från egna
samvetskval beträffande de litterära striderna har vi här
utan tvivel en felprestation av den art som Sigmund
Freud så spirituellt behandlat i ”Vardagslivets
psykopatologi”.

3. I manuskriptet till ”Herr Bengts hustru” (Kungl.
Biblioteket, Sv. Teaterförbundets depositum) finns två
ställen som visar att texten i Samlade skrifter
innehåller meningsstörande avvikelser:

S. 175 säger Biktfadern: ”Om jag kunde lära mig att
gråta”. Ms har ”Om jag kunde lära mig att skratta!”.
Den följande regianvisningen: ”Går ut gråtande, med
händerna för ansiktet”, bevisar att manuskriptets
”skratta” är riktigt.

S. 178 säger Bengt: ”Fridag? Mitt i arbetstiden?
Nej!” Ms har ”Fridag? Mitt i andtiden? Nej!” Först
genom ”andtiden” (”and” = skörd) får repliken
mening.

4. På baksidorna av manuskriptet till ”Giftas II” i
Bonniers arkiv finns en rad fragment till franska och
svenska manuskript av Strindbergs hand, däribland
början till en djurfabel på svenska:

”Faderskärlek

Vi skall hålla tillsammans, sa den gamle aphanen,
och vi skall lefva i endräkt och kärlek, och bistånd och
vård.

Och så skicka han ut ungarna att plocka nötter, men
den minsta fick sitta och pilla gnetter ur hans pels.

Associationen, mina barn, är samhällets
fullkomlighet, sade han och valde ut den största kokosnöten åt sig.

När det blef vår körde han bort alla unghanarna och
satte sig i brottslig förbindelse med honorna.

Men unghaname kommo igen och började fria till
unghonoma.

Sedlighet är ungdomens prydnad, sade den gamle
och körde bort unghaname ...”

Strindbergs produktion under ett decennium (1877
—86) stod helt i samhällskritikens tecken och i sitt
frontalangrepp gjorde han inte halt inför familjen;
här gäller det alltså pater familias och hans
obegränsade auktoritet.

5. Mathilde Prager översatte mycket tidigt en rad
av Strindbergs dramer, bl.a. ”Bandet”, och publicerade
dem vid årsskiftet 1892—93 i Berlin under
översättar-pseudonymen Erik Holm. Dessförinnan utsändes de
emellertid i avskrifter till teatrarna och på Kungl.
Biblioteket och på Örebro stadsbibliotek hittade jag
spridda fragment av ett tyskt manuskript, med
Strindbergs egen handstil, vilket han sannolikt sände till Max
Burckhard, (från 1890 chef för Burgtheater i Wien),
och vilka han efter publiceringen skar i stycken och
använde som notisblad. Att det skedde efter julen 1892
visar föliande anteckning:

”Mystik! Isblommorna på stora butiksrutor i Berlin
juldagen 1892 utgjordes nederst av alger, lafvar
(is-landslav), mossor, ormbunkar med protallas, derofvan
palmer och slutligen ljungliknande grupper! ...”

Innehållet utgör ett gott exempel på vad Strindberg
kallade ”mystik”, här växtformernas uppträdande vid
vattnets kristallisation.

6. I manuskriptet till ”Ensam”, (som bär titeln
”Ensamheten”), vilket bekräftar min uppfattning att
Strindberg här ger en förtätad fiktiv bild av
ensamheten, om än i självbiografisk form) står på sidan 2
en sats som inte kommit med i texten:

807

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:00:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1950/0825.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free