Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bertil Malmberg: Under vilken sol — under vilken måne. Pjäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERTIL MALMBERG
UNDER VILKEN SOL
-UNDER VILKEN MÅNE
Personer:
Rickard Johansson
Elisabet, hans hustru
Edman
Sjukvårdaren
Poliskonstapeln
Portvakten
(En trappavsats i ett ordinärt, litet gammalmodigt
hus. Grå eftermiddagsdager. Johansson framför en
stängd dörr. Maläten. Blanksliten överrock. I
bakgrunden en fönsternisch. Johansson böjer sig ned,
läser länge på namnskylten. Plötsligt slås dörren upp.
Den har sånär slagit till Johansson, han far tillbaka,
förskräckt. Edman, klädd för att gå ut, blir synlig
på tröskeln. En stor och grov karl med hög färg.)
Edman (slår igen dörren): Vad är ni för
en? Vad vill ni här?
Johansson: Jag ber om ursäkt. Jag har
möjligtvis och ur vissa synpunkter gått fel.
Edman : Ur vissa synpunkter?
Johansson: Det är herr Edman, förstår jag,
om jag får vara så dristig?
Edman: Känner ni mig?
Johansson : Visst inte. Jag såg bara ert namn
på skylten. Det säger mig ingenting.
Edman: Vem söker ni?
Johansson: Unge herr Johansson och hans
hustru Elisabet, död sedan femton år.
Edman: Ni är visst inte riktigt klok?
Johansson : Ni har alldeles rätt, herr Edman.
Jag är något rubbad.
Edman: Det finns i alla fall inga
Johanssons i det här huset. Så mycket ni vet.
Johansson: Jag tror er. Men ur vissa
synpunkter kan det sägas, att de aldrig har flyttat
härifrån. För övrigt. . . om ni tillåter ... mitt
namn är Johansson.
Edman: Är ni släkt med dem ni pratar om?
Johansson : Jag är herr Johansson. Ur vissa
synpunkter densamme som j ag söker. Ur andra
synpunkter en annan. (Viskar.) Jag är inte
den unge herr Johansson. Jag är den gamle.
Men det är den unge jag ville tala med. Och
hans hustru Elisabet, den döda.
Edman: Ja. Ja. Men nu ska ni ge er i väg.
Jag vill inte ha er hängande här.
Johansson: Jag förstår. Jag förstår.
Edman : Det är så många som listar sig förbi
portvakten och smyger omkring i husen. Det
står i alla tidningar.
Johansson: Ja, inte sant? Det är så många
som smyger omkring. I alla vrår kryper de.
Edman: Tiggare. Tjuvar. Galningar. Som ni.
Johansson: Ja, och värre än det många
gånger.
Edman: Vad skulle det vara?
Johansson: Det går inte att uttrycka, herr
Edman. Samvetskval till exempel. Alla möjliga
smågubbar.
Edman: Ge er i väg nu. Stå inte här och
dilla. Herrskapet Johansson tar i alla fall inte
emot.
Johansson: Det kan råda skilda meningar
om det, om ni inte misstycker.
Edman : Det som inte finns, det finns inte.
Johansson: Det är inte min avsikt att vara
påstridig. Men har ni inte märkt, hur
överbefolkade alla hus är, om de bara har några år
på nacken. Av människor som flyttat därifrån
för längesen. De sitter i målningen, i
tapeterna ...
Edman: Här är reparerat. Uppgången
målades om förra året. Och i min lägenhet är alla
tapeter nya.
Johansson: Då sitter de under målningen,
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
