Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Holger Ahlenius: Romantiskt, antiromantiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLGER AHLENIUS
ROMANTISKT, ANTIROM ANTISKT
Fransk bokrapport
Romantik och naturalism — här i landet är
vi benägna att betrakta de båda begreppen som
varandras motsatser, därför att vi med vår
litteraturhistoriska modersmjölk insupit den
fosforistiska, i sista hand tyska uppfattningen
av romantik såsom idel subjektivism,
verklighetsflykt, fantasiutsvävning, skönhetsdyrkan.
Människans samhörighet med natur och miljö
har i Frankrike kommit att utgöra den
gemensamma nämnaren för de båda
huvudströmningar som bröt och avlöste
klassici-tetens välde. Föreställningarna om arten av
dessa relationer mellan människa och natur har
däremot skiftat. Än har man i Rousseaus
efter-följelse lagt tonvikten vid det individuella
medvetandets, vid känslans och sinnenas vibre-
Honoré de Balzac: Louis Lambert. Illustrationer av
Erik Prytz. Översättning av Gunnel Vallquist.
Bib-liofila Klubben 1950.
— De vises sten. Tidens franska klassiker.
Översättning av Eddy Gjötterberg. Tiden 1950. 3: 85.
Guy de Maupassant: Ett äktenskap. Översättning av
Erik Swenne. Wahlströms 1950. 3: 85 inb.
Marcel Proust: Noveller. Tidens franska klassiker.
Översättning av Karin Bong. Tiden 1950. 3: 85.
André Gide: Isabelle. Översättning av Göran Schildt.
Kokardserien. Wahlström & Widstrand 1950. 4:75.
Raymond Radicuet: Djävulen i kroppen. Tidens
franska klassiker. Översättning av Ria Wägner.
Tiden 1950. 3: 85.
Jean-Louis Curtis: Mörk eld. Till svenska av Lisa
Runö. Natur och Kultur 1950. 9: 75.
Maurice Druon: Fint folk. Till svenska av Lisa Runö.
Natur och Kultur 1950. 12: —.
Marcel Aymé: Ur askan i elden. Översättning av Stig
Ahlgren. Kokardserien. Wahlström & Widstrand
1950. 10: —.
Albert Cossery: Den vissa dödens hus. Översättning
av Eva Marstränder. Kokardserien. Wahlström &
Widstrand 1950. 5: 75.
René Barjavel: Jean och Marie. Till svenska av Karin
Stolpe. Hökerbergs 1950. 12: 50.
Roger Ferlet: Jag brinner. Översättning av Tyra
Ferlet. LT:s förlag 1950. 8:—.
Louis Pauwels: Ett helgon på jorden. Översättning
av Claes Hoogland. Forum 1950. 5: —.
126
rande samklang med naturskådespelet och de
mer eller mindre hemlighetsfulla krafter som
där brottas med varandra. Än har man med
Montesquieu och Taine och under trycket av
naturvetenskapernas stormanlopp betraktat de
mänskliga familjerna som produkter och
resultat av yttre omständigheter, av nationell miljö,
tidsförhållanden, biologiskt och psykologiskt
arv, klasstillhörighet. Ibland har de båda
tendenserna flutit samman, blivit ett odelbart helt,
där romantiskt och naturalistiskt har doserats
olika men inte går att särskilja från varandra.
Orsakerna härtill är legio; en av dem är
otillräckligheten, ensidigheten hos våra
kunskaps-organ, det gamla spelet om illusion och
verklighet. Det kan hända, att våra fantasibilder, de
oumbärliga, de som gör tillvaron uthärdlig,
visar sig alltför upptrissade, alltför lösgjorda
från tingen och därför ödesdigra för våra
verk-lighetsrelationer. Men också det rakt motsatta
kan inträffa: den radikala illusionsfriheten,
föreställningen att man ser verkligheten
avklädd, precis så anskrämlig som den är, kan i
sin tur få karaktären av en illusion, kan komma
att snedvrida perspektivet och låta oss hamna
i en antiromantik, som själv är ett stycke
romantik. Var går då gränsen mellan
verklighetstrohet och fantasibild, mellan romantiskt och
antiromantiskt ?
Vad var Balzac i främsta rummet,
romantiker eller naturalist, Rousseaus lärjunge eller
Montesquieus? Ja, så lyder en av de
litteraturhistoriska skolfrågorna, och jag ska noga akta
mig för att älta den här. Säkert är, att de två
Balzac-romaner, som översatts till
hundraårsminnet av hans död, båda råkar handla om de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
