Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Holger Ahlenius: Romantiskt, antiromantiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROMANTISKT, ANTIROMANTI SKT
romantiska illusionerna och deras förödande
verkningar, i någon mån också om deras
upplösning inifrån. För all del — såväl ”Louis
Lambert” från 1832 som ”De vises sten” från
1834 uppvisar drag av samhällsskildraren och
naturalisten Balzac. I den förra kan man peka
på den osminkade skildringen av den
prästerliga internatskola i provinsen, där det unga
snillet gör sina första lärospån, en fransk skola
av ännu i dag förekommande typ, ett mellanting
av kloster och kasern, där vantrevnaden och
likriktningen är osökt förenade med den
bristande hygienen, där lärare och elever är
varandras naturliga fiender och där själviska,
medelmåttiga naturer flyter ovanpå, medan de
känsliga, de särbegåvade, de världsfrånvända
drömmarena är dömda att lida ett otal
chika-ner, att tillfogas livsvariga ärr. I den senare
kan man fästa sig vid den klarsyn, varmed
Balzac har utmålat de ekonomiska
konsekvenserna av huvudpersonens hängivenhet åt
dåraktiga griller och av de affärstransaktioner som
står i samband därmed, och man kan framhäva
den sakrika omständlighet som bär upp
skildringen av Balthazar Claes’ hus, den möda som
diktaren har gjort sig med att framställa det
som en produkt av specifikt flamländska
kulturförhållanden. Men det gemensamma och
väsentliga för romanerna är, att de båda handlar
om människor som är besatta av sina chimärer
och lever och andas endast i dem.
Louis Lambert är sålunda i mångt och
mycket prototypen för det brådmogna
romantiska snillet. Redan i gosseåldern har han
insupit visdom hos de stora mystikerna med
Swedenborg i spetsen. Av begynnelsen är han
hjälplöst bortkommen i den snöda verkligheten
och lever uteslutande i sin egen sällsamma
fantasivärld, trogen blott mot sina inre syner
och visioner. Både skolynglingens
”avhandling” om viljan och studentens brev från Paris
rör sig med de naturfilosofiska spekulationer,
som vid denna tid ännu togs för vetenskap.
Berättaren, framställd som skolkamrat till
svärmanden, döljer inte sin beundran för dennes
märkvärdighet. I detalj återges de fantasterier,
Raymond Radiguet. Teckning av Picasso.
där han med samma glödande hänförelse och
trosiver besjälar materien och materialiserar
de psykiska fenomenen, identifierar själsliga
processer med kemiska och ger vilja och tanke
karaktären av hemlighetsfulla krafter och
fluida. Vad som ytterst föresvävar Louis
Lambert, är tydligen epokens dunkla föreställningar
om en universalvetenskap, där humaniora och
realia, konst och religion skulle uppgå i en
högre enhet, och om Balzac har kunnat
återskapa denna överhettade drömvärld med så
mycken besjälad inlevelse, så beror det därpå,
att den till någon del har varit hans egen, på
att han själv varit inte så lite av en mystiker
och visionär. I sista hand har han likväl
genomlyst illusionerna med hjälp av en psykologisk
realism, som dock ter sig egendomligt
oavsiktlig. Den nyväckta sinnlighetens inbrott hos en
överspänd idealist som Louis Lambert får
sålunda katastrofala följder. När det uppdrivna
inre trycket bakom så himlastormande
aspirationer, en så översvinnlig världsbild
kombineras med sensualitetens plötsliga värmestegring,
går personligheten i stycken. Louis Lambert
förlorar förståndet. Inför det förestående
giftermålet med en ung kvinna — vars fysiska
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
