Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Marcel Jouhandeau: Malvina. Novell. Översättning av C. G. Bjurström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARCEL JOUHANDEAU
”Lugna dig du; snart dör jag och nästa gång
du kommer hit är det till min begravning och
då kommer du att vara hemma här. Allt du ser
här omkring dig, hela detta rike kommer jag
att göra dig till drottning över. Om du dör
kommer alltihopa att gå till dina döttrar och bara
till dem. Sol kommer inte att ha rätt till ett enda
öre.”
Sedan dess tänkte Malvina när olyckorna
hopade sig över henne, på kvällen efter
middagen för Binche’s, som dessutom var hennes
femtiårsdag, i samma ögonblick man trodde
att hon var mest olycklig: ”Denna stackars
kvinna som ni ser, Sol och Du, o Gud, och
Binche’s, hon sitter här övergiven med svarta
händer, förödmjukad och lusig, men en dag,
inom kort, kommer jag att vara en drottning,
j ag kommer att bo på slottet Ponticello; i min
tjänst kommer jag att ha alla min gudmors
tjänare, hennes garderob, hennes
skönhetsmedel och hennes parfymer och när jag dör
kommer jag att bli smord med balsam och lagd
i en madrasserad kista.” Det var
madrasse-ringen i kistan hon höll styvast på och när man
trodde att hon var mest olycklig där hon
stökade ute i köket eller hånades för sin ostekta
höna, så var det en oändlig glädje snarare än
astman som kvävde henne, och när hon grät
var det av rörelse över den hemliga lycka hon
en gång skulle uppleva, över glädjen att bli så
väl begravd. I tankarna låg hon redan för evigt
i bomull, i madrasseringsbomull vid Kristi
fötter.
4
Dagen efter den tragiska kvällen då Binche’s
var på middag hos Sol’s, kom telegrammet:
”Kom omedelbart gudmor avliden.”
Begravningen blev praktfull och Malvina var
för första gången i sitt liv vacker, iförd
sorgkläder som i elegans översteg allt hon hade
kunnat föreställa sig. Överstinnan Zephirin
hade, innan hon dog, givit instruktioner till
sömmerskan och modisten så att de skulle ordna
en anständig arvtagerska åt henne. Varenda
ögonblick kom någon främmande person fram
till Malvina, som de hade klämt ner i en fåtölj:
de bugade sig, kysste på handen, beklagade
sorgen och tog mått. Malvina hade ännu inte
hunnit bli kvitt sorgkanten på sina naglar och
behöll därför de handskar hon hade fått genast
vid ingången; hon behöll dem på till och med
under begravningsmiddagen och alla fann det
synnerligen distingerat.
Det gick inte en timme utan att en ”herre i
frack” kom fram och bad henne teckna sitt
namn på en handling eller i en stor bok, på en
sida som hon skulle läsa, men eftersom hon
hade varit gift i arton år och med andra ord
varken hade läst eller skrivit på arton år, bad
hon om ursäkt och sade att hon såg illa, att
”det fick hennes man sköta” och bad att han
skulle tillkallas. Sol skyndade till, men de
svarade att de inte kände Sol, att Sol inte
existerade, att Sol inte längre fanns till och att det
bara fanns hon i hela världen som var i stånd
att läsa och att underteckna, och då gj orde hon
det genom att rita ett kors. Och om Sol
försökte krypa fram ur Malvinas skugga jagade
notarierna, advokaten och
exekutionsbetjän-terna bort honom och sade att de beklagade att
de inte kunde godta hans existens.
5
Men middagen för Binche’s hade sårat
Malvina så djupt och begravningsceremonierna,
sorgen efter hennes gudmor (de enfaldiga har
tårar till övers för alla människor), den alltför
häftiga triumfen efter den föregående dagens
förödmjukelser hade gjort slut på hennes
krafter. Hon kände sig hela tiden ”svag”, och
bön-föll att de skulle ta henne tillbaka till
Chamina-dour. Hon sade att ”hon inte trivdes mitt i all
denna lyx”, att ”hon kände ett behov av att få
vara i lugn och ro i sin fattiga kammare innan
hon dog”. De gav med sig. När Malvina väl
kom hem upptäckte man att Malvinas högra
sida svullnade. Läkaren som tillkallades
förklarade att hon måste opereras. Chaminadours
sjukhus öppnade en låg och kal sal för Malvina.
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
