Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Elisabeth Tykesson: Bakom stängsel. En orientering i den frikyrkliga romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAKOM STÄNGSEL
sig verklig litteratur. Många har stannat i
växten vid låga intelligensåldrar, många har
litterärt fixerats vid 12-14-årsmentaliteten, det som
hos barn kallas äventyrsstadiet. Och sådana
människors eventuella läslust kan fullständigt
förstöras om man försöker få dem att läsa
något, som går alltför mycket utöver deras nivå.
Man kan då förlora chansen att i fortsättningen
få lov att ge dem något av det som böcker kan
ge en människa, även om både människan och
de böcker hon läser är mycket enkelt funtade.
Detta är något som både författare och
förläggare tycks ha haft svårt att förstå.
Förklarligt nog, ty en person, som kanske ledigt
behärskar kanske 10 000 ord på svenska och
dessutom en hel del på andra språk, har säkerligen
inte lätt att sätta sig in i t. ex. en sådan sak
som att en bok, som rör sig med ett ordförråd
på fattiga 3 000 å 4 000, för en person, som
bara har cirka 500 till sitt förfogande, kan te
sig som rena obegripligheten. Författare, som
kommer ur religiösa miljöer, tycks emellertid
länge ha haft klart för sig hur deras publik är
beskaffad, de har blivit vana att räkna med
realiteter. Åtskilliga av dem är rent formellt sett
ytterst lämpliga som folkboksförfattare. Detta
gäller både statskyrkopräster som Axel
Hambraeus och John Nilsson och frikyrkomän som
Wiktor Norin och Ruben Nyström. Det finns
också frikyrkliga förlag, som försökt sig på ren
äventyrsskildring. Det finns spännande
folk-livsskildringar som Arthur Sundstedt:
”Ståhl-Jonte, son av Dunderborgar och
Karlahjärtan” (Filadelfia 1950). Det finns berättelser
om äventyrsfyllda liv såsom Elsa Gustafson:
”Estela — äventyrerskan” (Filadelfia 1948)
och Karl F. Leonard: ”Kalle från fattighuset.
Hans öden och äventyr” (Filadelfia 1950). Det
finns gammaldags romantik som i Stina
Jämtes trilogi ”Sägnen från Stjärntorpet”
(Baptistmissionen 1946), ”Vid fjällbäckens källa”
(Baptistmissionen 1948) och ”Silverstjärnan”
(Westerbergs 1950).
Sedan kommer i andra rummet frågan om
hurudant innehållet i folkböckerna bör vara,
vad var och en anser som sann livsorientering.
Och i den frågan torde man nog aldrig kunna
enas.
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
