Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Hjalmar Gullberg: Den siste alexandrinaren. Dikter av Kaváfis i svensk tolkning - Spegeln i vestibulen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR GULLBERG
Spegeln i vestibulen
I vestibulen till det rika huset
hängde en större spegel, mycket gammal;
inköpt åtminstone för åtti år sen.
En fager yngling från en skräddarfirma
(på söndagarna idrottsamatör)
stod där med ett paket. Han räckte det
till en i huset vilken bar paketet
in för att hämta kvittot. Skräddarbudet
stod ensam kvar och väntade.
Han gick till spegeln, kastade en blick i den
och rättade sin halsduk. Efter fem minuter
kom man med kvittot. Och han tog det och försvann.
Men denna gamla spegel som ju hade sett
under sin långa existens och åter sett
tusentals föremål och anletsdrag;
men denna gamla spegel fröjdade sig nu,
stolt över att ha tagit mot och hållit kvar
skönhetens uppenbarelse ett par minuter.
260
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
