Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—augusti. N:r 6 - Erik Asklund: Mormon Boy. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MORMON BOY
tade redan i det smala prånget. Efter honom
kom den unge missionären. Hans goggles
blänkte matt mot Manne.
Helvete, också! Att den där snusiga gubbfan
skulle ha sådana fördelar! Annars låg han i
stallet hos hästen sin. Men på lördagarna gick
han till bryggeriet, hämtade en
svagdricks-kagge, sedan till handelsboden, köpte hem
veckans förråd, bland annat snus. Så festade han
på spisbröd, margarin, svagdricka och — snus.
På söndagarna låste han in sig och Manne
kunde ibland höra det svaga klirrandet av
mynt som räknades. Det sades att Smack-Pelle
hade femtio tusen i en stållåda i sågverkets
kassaskåp. Sedlar och silver. Och på
lördagskvällar och söndagar vakade han över sin
skatt. När kontoret var stängt och inte
såg-ägarn kunde ha uppsikt över pengarna.
Manne hann viska:
— Smack-Pelle.
Men fadern hade redan förstått. Han
öppnade dörren, sköt in den unge missionären och
vände sig mot Manne. Det var nästan mörkt
nu. Han kunde se faderns profil, det lilla
spetsiga bockskägget, de buskiga ögonbrynen och
den vita lakansbiten som höll upp hans
skadade arm.
— Kommer du?
■—■ Nej, viskade Manne.
Utan ett ord gick fadern in, stängde dörren.
Vred om nyckeln. Manne tvekade. Därpå gick
han långsamt förbi den stängda dörren, ut på
verandan och fram till fönstret. Men fadern
hade redan dragit ned rullgardinen.
Fotogenlampan tändes, och han såg de två männens
skuggor röra sig därinne.
Det var tyst nu, alldeles tyst. Från svinhuset
hördes bara ett svagt smackande och
hjälp-sågargummans pipiga röst när hon
småpratade med grisen. Hjälpsågarn själv satt på
kaféet vid stationen och drack öl.
Plötsligt såg han fadern falla på knä. Den
unge missionären lutade sig över honom och
lade handen på hans huvud. Entonigt, högt
mässande trängde den ungdomliga mansrösten
ut genom kvällens tystnad, då och då avbruten
av enstaka engelska ord eller en mening på
bruten svenska.
Manne gick ut på grusplanen. Långt borta
hörde han kvällståget, som signalerade i
kurvan bortom järnvägsbron. Från garveriet kom
en rutten lukt från våta hudar. Brädstaplarna
som lyst smörgula i solskenet hade nu ett
röd-aktigt skimmer — som om de brann. En
lysmask glimmade månlikt hemlighetsfullt
grönskimrande under kardborrståndet vid stallet.
Så hördes, svagt, avlägset, tafatt och
trevande, ett dragspel från hamnen. Det var
maskinisten på S/S Upland, som satt på
akterdäck och spelade.
Manne gick långsamt ditåt.
423
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
