Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Simone Weil: Tankar. Översättning av Margit Abenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TANKAR
fyllt av kärlek än den första gången då han
tog mig till sig.
Ur ”Attente de Dieu”
Trygghet
Trygghet är ett för själen väsentligt behov.
Trygghet betyder, att själen inte står under
trycket av fruktan eller skräck, annat än när
olyckliga omständigheter av tillfällig natur
samverkar och under sällsynta och korta
ögonblick. Fruktan eller skräck såsom
långvariga själstillstånd är nästan dödliga gifter,
de må orsakas av hotande arbetslöshet eller
polisförtryck eller närvaron av en främmande
erövrare eller vilken olycka det vara må som
kan tyckas överskrida en människas krafter.
De romerska herrarna ställde en piska i
vestibulen synlig för slavarna, väl vetande att
den synen försatte själarna i ett tillstånd av
halvdöd som hör oupplösligt samman med
slaveri. Enligt egypterna däremot bör den
rättrådige kunna säga efter döden: ”Jag har
inte injagat fruktan hos någon.”
Även om den ständiga fruktan bara utgör
ett latent tillstånd och därför endast sällan
känns som ett lidande, är den ändå alltid en
sjukdom. Den är en själens halvförlamning.
Risk
Löpa risk är ett för själen väsentligt behov.
Frånvaro av risk framkallar ett slags leda som
lamslår på ett annat sätt än fruktan, men i
nästan samma grad. För övrigt finns det
omständigheter som är förenade med en
obestämd ångest utan tydlig risk och som för med
sig båda sjukdomarna på en gång.
Risk är en fara som framkallar en överlagd
mothandling, dvs. såvida den inte överstiger
själens krafter så att denna krossas av fruktan.
I vissa fall ingår i den ett slags lek, i andra
fall — när em klar plikt tvingar människan
att möta den ansikte mot ansikte — utgör den
högsta tänkbara stimulans.
Att skydda människorna mot fruktan och
skräck innebär inte att undertrycka risken, det
innebär tvärtom att det ständigt finns ett visst
mått av risk i alla det sociala livets
förhållanden, ty frånvaro av risk försvagar modet, så
att det lämnar själen utan minsta inre skydd
gentemot fruktan. Nödvändigt är dock att
risken gör sig gällande under sådana
omständigheter att den inte förvandlas till en känsla
av ödesbundenhet.
Ur ”L’enracinement”
Jag
Vi äger ingenting i världen — ty slumpen
kan beröva oss allt — utom makten att säga
jag. Det är den som måste ges åt Gud, det
vill säga förintas. Det finns absolut ingen fri
handling som är oss tillåten utom jagets
förintande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
