Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Simone Weil: Tankar. Översättning av Margit Abenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIMONE WEIL
Om bara jagets förintande en gång har
påbörjats, kan man förebygga att någon enda
olycka blir till skada. Ty jaget förintas inte
genom yttre våld utan att först ha gjort
förtvivlat uppror. Avstår man, av kärlek till Gud,
från att göra detta slags uppror, då sker
förintandet inte utifrån utan inifrån.
¥
Återlösande smärta. Om människan, när
hon har nått fullkomningens stadium och med
nådens bistånd fullständigt har förintat jaget
inom sig själv — om hon då störtas i en
olycka som för hennes vidkommande är
likvärdig med jagets förintande utifrån, då är
korsets stund i hela dess fullhet inne. Olyckan
kan inte längre förinta jaget, ty jaget finns
inte längre till, eftersom det har helt och
hållet försvunnit och lämnat plats för Gud.
Men olyckan framkallar, på fullkomlighetens
plan, en verkan som är likvärdig med jagets
förintande utifrån. Den framkallar
gudsfrån-varo. ”Min Gud, varför har du övergivit
mig?”
Vad innebär denna gudsfrånvaro som den
yttersta olyckan har framkallat i den
fullkomliga själen? Vad är det för värde som är
förknippat med den och som kallas återlösande
smärta?
Återlösande smärta är det, varigenom det
onda når full verklighet i en människa i hela
den omfattning hon kan ta emot det.
Genom den återlösande smärtan är Gud
närvarande i det yttersta onda. Ty gudsfrånvaro
är den form av gudomlig närvaro som svarar
mot det onda, mot själva känslan av frånvaro.
Den som inte har Gud inom sig kan inte känna
frånvaron.
Detta är det ondas renhet, fullkomning,
fullhet, avgrund. Medan helvetet är en falsk
avgrund. (Jfr Thibon.) Helvetet är ytligt.
Helvetet är det icke varande som gör anspråk på
och sken av att vara.
Den jagförintelse som sker enbart utifrån
medför en nästan helvetisk smärta.
Jagförintelse utifrån, som själen fogar sig i av kärlek,
är försonande smärta. Gudsfrånvaro i en själ,
som av kärlek har frigjort sig helt från sig
själv, är återlösande smärta.
¥
I olyckan överlever viljan till liv de avslitna
banden och klänger sig blint fast vid allt som
kan tjäna som stöd för den, som en växt som
hakar sig fast med sina klängen. Tacksamhet
(utom i låga former) och rättvisa är inte
tänkbara i det tillståndet. Slaveri. Det finns inte
längre någon energi till övers, som kan tjäna
som stöd för den fria viljan, genom vilken
människan skaffar sig avstånd. Olyckan, från
denna synpunkt sedd, är vidrig som livet i sin
nakenhet alltid är, som något stympat, som
krälande insekter. Livet utan gestalt. Att
överleva är då det enda bandet. Det är då som den
yttersta olyckan tar vid, när alla band har
ersatts av det att överleva. Bandet framträder
då blottat. Utan annat föremål än sig självt.
Det är helvetet.
Det är den mekanismen som åstadkommer
att ingenting tycks ljuvare än livet för de
olyckliga, även om deras liv inte i något
avseende är att föredra framför döden.
Att i den situationen bejaka döden, det är
den fullständiga frigörelsen.
¥
Så gott som ett helvete på jorden. Det
fullständiga uppryckandet av alla rötter i olyckan.
Den mänskliga orättvisan skapar på det hela
taget inte martyrer utan så gott som fördömda.
Människor som har hamnat i det helvetet är
som mannen som kläddes av och sårades av
rövarna. De har förlorat karaktärens kläder.
Även det största lidande befinner sig, om
det blott låter rötterna vara kvar, på oändligt
avstånd från ett sådant helvete.
När man gör människor, vilkas rötter blivit
på det sättet uppryckta, en tjänst och i
gengäld får elakhet, otacksamhet, förräderi, utstår
man i själva verket bara en ringa del av deras
olycka. Man har skyldighet att i viss mån
utsätta sig för detta, liksom man har
skyldig
508
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
