- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XX. 1951 /
562

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NOTISER

tion av herrarnas viktorianska vardagsrum, med brasa,
gasljus, piphylla och kokainspruta. Holmes’ fiol stod
i ett hörn, cigarrerna låg i kolboxen och piptobaken
i den persiska toffeln, allt enligt Watsons beskrivning,
och från fönstret trängde via en grammofon in svaga
ljud från den tidens London: klapprandet från en
hansom cab, rop från gatuförsäljare och pinglandet
av en gammaldags brandkår. ”Brandkåren kunde vi
inte motstå att ta med”, sade utställningskommissarien
drömmande.

På bordet fanns halvfyllda tekoppar och crumpets,
det egenartade tebröd som man i England
huvudsakligen äter framför brasan på vintern, men som för
denna sommarutställning speciellt bakats av en
intresserad bagare. ”Vi har också ansträngt oss mycket att
få karakteristiska bett i kakorna”, meddelade
kommissarien. ”Det där är Watson som har bitit, smått
och prydligt, i den som ligger på bordet. Holmes’ kaka,
med ett glupskt bett, ligger där borta på hans tallrik.
––––Häromdagen när jag var ute ett slag kom
en pressfotograf som skulle ta en bild av rummet.
Han tyckte inte det syntes att någon bitit i Watsons
tebröd såpass att det skulle komma fram på bilden
utan bet själv en gång till i den. Vi fick lov att genast
skaffa en annan kaka.”

Mr. Ibsen och Mr. Hamsun

Harald Grieg, chef för Gyldendal Norsk Forlag (och
bror till Nordahl Grieg) gjorde i våras ett långt
besök i Amerika, där han besökte en rad författare som
introducerats av hans förlag. I en intervju i
Morgen-bladet har han berättat om sina möten med de stora.
Alla verkade krya och glada av denna artikel att döma
och de flesta mötte upp med nya böcker under arbete,
bättre än förr, och nya fruar, sötare än förr.

John Steinbeck träffade Grieg på en teater och då
han frågade om den store mannen kom ihåg honom
blev svaret genast: ”Sure, Mr. Ibsen.” Steinbeck visade
också manuskriptet till den stora roman han kommer
med i höst, resultatet av många års arbete, kanske inte
minst emedan den är skriven med blyerts. Grieg
besökte också Koestler, som ger ut sina memoarer i år
och utlovade ett besök i Skandinavien till hösten, samt
Louis Bromfield, som slitit sig från förnyelsen av
Amerikas betodling för att skriva den nya romanen
”Mr. Smith”. Kathleen Winsor, damen med ”Amber”
och ”Stjämpengar”, visade sig vara ännu vackrare
än på fotografier och utlovade en ny stor historisk
roman och Erich Maria Remarque, som residerade vid
ett skrivbord mot den brusande Park Avenue,
förevisade en höstbok på 588 manuskriptsidor.

Harald Grieg besökte också Ernest Hemingway i
hans hem på Kuba och fick förtroendet att läsa en bit
i den länge förberedda jätteromanen, vars existens,
som av några betvivlats, nu alltså får anses fastslagen.
Bättre än någonsin, meddelade direktör Grieg, som
också kunde berätta att Hemingway sagt att näst efter
Mark Twain fanns det ingen han lärt sig mera av än
norrmannen Knut Hamsun, framför allt ”Markens
gröda” och ”Svält”.

Swedenborg som best seller

I de stora amerikanska tidningarnas bokbilagor,
som vecka efter vecka pumpar ut recensioner i mängd
till en stor läsekrets ser man sällan några
skandinaviska böcker anmälas. Mika Waltari och ”Kon-Tiki”,

Stig Dagermans ”Bränt barn” och Vilhelm Mobergs
mycket lovordade ”Utvandrarna” har varit enstaka
undantag de sista åren. Ett mer permanent sådant
finner man emellertid på annonsavdelningen, som i de
flesta av dessa tidningar vecka ut och vecka in pryds
av en blygsam men ihärdig annons för vår landsman
Emanuel Swedenborgs skrifter.

Nyfikna på om det bakom all denna reklam
verkligen också låg en stor förlagsrörelse skrev vi till The
Swedenborg Foundation i New York och frågade.
Stiftelsen, som f.ö. firade hundraårsjubileum förra året,
meddelade älskvärt att den kunde glädja sig åt mycket
stort intresse för ”den vise svensken”, vilket också
avspeglades i livlig avsättning för hans skrifter. Dessa
finns på engelska i en stor upplaga på 32 band och
en standardupplaga på 30. Dessutom säljer stiftelsen
upplagor på latin, på spanska, tyska och blindskrift,
men däremot inte på svenska. Sin största framgång
har man emellertid haft med en engelsk fickupplaga,
av vilken 1950 såldes c:a 50 000 exemplar.

Den store

Ett nytt verk av Pusjkin har upptäckts i Ryssland,
där man som bäst är i färd med att ge ut boken och
foga den till skaldens samlade verk. ”Peters historia”
heter arbetet, som tidigare inte kommit ut därför att
man saknat de viktigaste avsnitten i Pusjkins
manuskript. Dessa har emellertid nyss påträffats i Centrala
ryska historiska arkivet, dit de på omvägar kommit
från tsarcensuren, som beslagtog dem 1840.

I tidskriften Ogonjek (Flamman), en mycket spridd
och populär bildtidning, ger I. Feinberg ett referat
av boken som måste anses ganska anmärkningsvärt
genom sina tydliga paralleller med nutiden. Peter den
stores självhärskarställning understryks kraftigt och
ogillande av Pusjkin, som återgår på ett äldre arbete,
som också refereras i Ogonjek. Där skildras hur Peter
sköt undan den gamla adeln och skapade en ny
rangtabell för sina egna gunstlingar (införd i Sovjet 1936),
hur han mottog titlarna ”Den store allryske kejsaren”
och ”Fosterlandets fader” av en tårdränkt senat och
d:o synod o.s.v.

Framtiden torde bli riskfylld för Feinberg och för
Ogonjek, som f.ö. redan bytt redaktionskommitté två
gånger i är.

Sedlighetskampanjer

De amerikanska sedlighetsföreningama fortsätter
sitt outtröttliga krig mot litteratur som överskrider den
viktorianska smakens råmärken. Den senaste metoden
är att genom särskilda kommittéer öva påtryckning på
företag som distribuerar billiga böcker, Pockets Books
och liknande, i de olika staterna. På så sätt har man
lyckats få Norman Mailers ”De nakna och de döda”
bannlyst i Massachusetts. Man använder sig också
av myndigheterna och i New Jersey har guvernören
själv, Mr Driscoll, satt till en kommitté för att bedriva
en dylik förtäckt censur, som är mycket svår att komma
åt för de berörda författarna och förläggarna.

Ett bakslag blev det emellertid i en stad i lowa, där
man ville beslagta ”The Pocket Book of Old Masters”.
En lokal jury förklarade att nakenheten på
konstreproduktionerna där inte var mer utmanande än i ett
museum, varför beslagets tillskyndare med gnisslande
tänder fick finna sig i att folk tog del av Goya, Rubens
och de andra pornograferna.

562

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:00:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1951/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free