- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XX. 1951 /
606

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Harry L. Schein: Den nya myten om F. Scott Fitzgerald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HARRY L. S C H E I N

som narkotika. Tre personer skjuts in i
centrum för handlingen, psykiatern Dick Diver,
hans rika dollarprinsessa till fru och en ung
artonårig filmstjärna. Handlingen utvecklas
i traditionell triangelriktning men före den
anade ordinarie upplösningen avslutas del ett,
och i fortsättningen är artonåringen nästan
avförd ur berättelsen.

Hela denna inledning ger således ett
förrädiskt men i längden desto verkningsfullare
perspektiv på fortsättningen, tillbakablicken
på hur den unge lovande dr. Diver gav upp
sin karriär och gifte sig med sin unga rika
patient, hur giftermålet blev den enda och
därför ödesdigra terapin, ödesdiger för honom,
ty när hon blir frisk är han slut och förbränd.
Hon vänder sig oberoende utåt till livet och
han gör just ingenting, han inser sin
emotionella bankrutt och rinner halvt på dekis
liksom ut i sanden.

För några veckor sedan meddelade Malcolm
Cowley i New Republic att Fitzgerald 1938
föreslog en nyutgivning av ”Tender is the
Night”, varvid de olika delarna skulle kastas
om så att kompositionen fick ett kronologiskt
förlopp. Han arrangerade om sitt personliga
exemplar av boken och gjorde även smärre
rättelser i texten och det är detta ”slutliga”
exemplar som kommer att vara vägledande för
den nya upplaga som Scribners förlag
planerar till nästa höst.

Det är möjligt att romanen därigenom
kommer att vinna i slutenhet och effektivitet —
och det är kanske vad 1938 års Fitzgerald
ville med sitt nya ordningssinne. Men romanen
kommer att förlora sin irrationella, intuitivt
artistiska atmosfär och uppläggningens gåtfullt
lockande raffinemang. Och sådant
förekommer så sparsamt hos Fitzgerald att han
knappast har råd till förlusten.

Det finns många svaga och ojämna partier
i bokens senare del och även kompositionen,
sammanhållningen av de många trådarna
brister i väsentliga avseenden. Särskilt gäller det
skildringen av kvinnans schizofreni. Fitzgerald
påstår att han försökt lära sig så mycket som

möjligt om denna sjukdom, men ändå är det
redovisade resultatet av hans lärdomar i
fattigaste laget.

Men man vill gärna bortse från denna
svaghet, man har också vant sig vid Fitzgeralds
mani att kopiera t. o. m. bipersonerna från
sin egen omgivning, man söker inte längre
efter socialt medvetande eller analytiskt
skarpsinne. Kvar står den hänsynslösa iakttagelsen,
den alltmera nakna hjälplösheten inför hans
egen hopplösa situation, den intensiva känslan
för förändringen hos honom själv och hos den
omgivning han rör sig i.

Berättelsen i ”Tender is the Night” utspelas
i huvudsak under övergången från tjugotalet
till trettitalet. Den rena glädjen hade redan
tagit slut, självmorden började bli mindre
ovanliga inslag i det lyckliga sällskapslivet —
som spyor ur en övermättnad — pulsarna
slog snabbare och pengarna blev alltmera
abstrakta, tills börskraschen i ett slag sopade
rent och levererade sällskapslivets mest
fruktansvärda baksmälla. Parallelliteten mellan
denna socialpolitiska utveckling och temat
i ”Tender is the Night” ger därmed romanen
en kanske inte helt oavsiktlig social
signifi-kans, som ytterligare understryks av
Fitzgeralds personliga utveckling.

Zeldas nervösa sammanbrott blir allt
allvarligare, hon måste tas in på sjukhus, diagnosen
är schizofreni, hon får då och då permission
men spärras 1934 in för alltid (hon omkom i
lågorna när sjukhuset brann ner för några år
sedan). Hustruns sjukdom betyder mycket för
Fitzgerald, deras äktenskap hade ju utvecklats
till ett begrepp i hans mytologi, han älskade
till förtvivlat vanvett sin kärlek till henne och
säger själv att slutet av deras äktenskap inte
längre var romantik utan ett kategoriskt
imperativ.

Under dessa betingelser förvärras hans egen
situation. Han var nu genomalkoholiserad,
ofta totalt arbetsoförmögen och gamla
tbc-slängar gjorde sig påminta och bröt ner
honom fysiskt. Han får åtskilliga sammanbrott,
är tvungen att inackordera dottern hos
vän

606

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:00:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1951/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free