Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - ”Litteratur” och ”underhållning”. En enquête med svar av författare, förläggare, kritiker, biblioteks folk och bokhandlare - Per E. Rundqvist - Gunnar Stålfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”LITTERATUR” OCH ”UNDERHÅLLNING
just den saken, och man kan inte bara
föresätta sig att göra något, när det sanna
intresset för just detta något saknas.
Att sedan underhållningslitteratur bör
bedömas som sådan, liksom dikt som sådan, är
en annan sak, och det bör nog framhållas i
recensionerna vad det rör sig om, så att inte
okritiska läsare, vilket nu ofta sker, får för sig
att ”Borta med vinden” eller ”Rebecka” är stor
dikt. Eller som när någon vinner Det stora
skandinaviska romanpriset, och folk går
omkring och undrar varför vederbörande inte
kommer in i Svenska akademin eller omnämns
i samband med nobelpriset.
Men, som sagt, en bra
underhållningsför-fattare är en bra författare. Men han är inte
någon diktare. Och försöker han sig på att bli
det, blir han i nittionio fall av hundra en dålig
författare — eller han blir en bra
underhåll-ningsförfattare som åstadkommer en dålig bok.
Liksom i de flesta fall när en ”diktare” av
någon anledning försöker konkurrera med
un-derhållningsförfattaren. Sedan är det en
annan sak att ett verk av en diktare, om det är
lyckat, alltid är underhållande. Det vill säga,
underhållande för dem som har förmågan alt
förstå verket i fråga. Nu kan ju ofta ett stort
diktverk läsas på olika sätt: det kan läsas som
ren underhållning, som ”Gullivers resor” till
exempel — men det är inte ren underhållning
— och hade diktaren syftat till endast det,
hade det säkert inte blivit underhållning ens.
Liksom när underhållningsförfattaren siktar på
stor dikt och då med säkerhet misslyckas med
det och tappar bort underhållningen på köpet.
Att försöka ”få bort”
underhållningslittera-turen, om det nu skulle vara riktigt att göra
det försöket, lär väl ändå knappast gå. Var
skulle man göra av underhållningsförfattarna
-—■ de kommer ju ändå att finnas kvar. Och
deras helhjärtade intresse för sitt ”jobb” är väl
knappast mindre än diktarens intresse för sitt.
Bara det att de åstadkommer arbeten av olika
vikt och betydelse. Men det är mycket som
människan behöver för att kunna leva sitt liv,
och bland annat behöver hon också avkoppling
och vila. Många ”skarpa hjärnor och höga
andar” har haft många
underhållningsförfat-tare att tacka för en stunds behövlig vila och
avkoppling, och jag tror inte de har sett ner
på, eller velat haft bort bra sådana, men väl
dåliga sådana. Liksom de inte haft mycket till
övers för dåliga s. k. diktare.
GUNNAR STÅLFORS
bokhandlare
Läsarna av tidningarnas litteratursidor äro
liksom boklådornas kundkrets heterogen. Där
finns den stora litterärt intresserade
allmänheten. Där finns även den stora krets, som är
på vällovlig jakt efter underhållning och
avkoppling. En gränsdragning mellan en litterär
publik och en publik, som kräver enbart
underhållning, låter sig lika litet göra som att
dra en gräns mellan litterära böcker och
underhållande, ty gränsen blir flytande. Den
litterärt värdefulla boken skulle ju för övrigt
stämplas som icke underhållande. Då är det
viktigare att varje bok blir bedömd efter sin
egenart och kommer i rätt anmälares händer.
Det väl sovrade urval böcker som de ambitiösa
förlagen utger är värt ett bättre öde än att
bli avrättade av oförstående recensenter, som
stå främmande för boken i fråga. I en
bokhandel märker man mycket väl vilka kritiker,
som ha publikens förtroende. Det är inte de,
som skapa inflation för superlativer, men inte
heller de, som konsekvent fördömer
”underhållning”. Det är de, som utan snobberi och
med den objektivitet som är möjlig, ger
allmänheten vederhäftig orientering om
böckernas syfte och ger något av författarens
livssyn och intellektuella nivå.
Det finns ju dock böcker med god
miljö
669
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>