Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - ”Litteratur” och ”underhållning”. En enquête med svar av författare, förläggare, kritiker, biblioteks folk och bokhandlare - Georg Svensson - Gösta Östling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”LITTERATUR” OCH ”UNDERHÅLLNING”
syfte”, tomheten gör sig snart förnimbar och
kräver utfyllnad av mera substantiella ting.
Läsningen som en form av vila har
emellertid sitt stora berättigande, det är direkt
önskvärt att sådan litteratur skrivs och omhuldas
även av kritikerna. De höj da ögonbrynen
gentemot den anspråkslösare
underhållningslittera-turen kan jag därför inte gilla. Det skulle
även rent nationalekonomiskt sett vara en
vinning om de svenska författarna och kritikerna
i något högre grad än som nu är fallet ville
offra en slant på underhållningslitteraturen.
Jag tror inte det skulle vara liktydigt med att
lägga hyende under lättjans last, ty de
utveck-lingsdugliga läsarna söker sig alltid undan för
undan fram till den värdefullare litteraturen.
Och har vi inte alla, handen på hjärtat, börjat
som underhållningsläsare utan begrepp om
vad som är allvar och konst? En läsning utan
nöje — hemska tanke!
GÖSTA ÖSTLING
bibliotekarie
Man borde kanske först klargöra begreppen
man rör sig med: jag menar för min del med
”underhållning” något betydligt mer än
schablonartade best sellers. Dem sorterar jag
in under begreppet dålig underhållning.
Problemet för mig som folkbildare (förlåt den
pretentiösa benämningen) och bibliotekarie, det
är att hjälpa folk att skilja på god och dålig
underhållning. Här behövs naturligtvis den
kvalificerade kritikens bistånd.
Folks behov av underhållning är helt
berättigat — det får inte finnas någon tvekan på
den punkten. Trivseln och den lätta, spontana
glädjen hör till livets oundgängliga
beståndsdelar. Vi kan då inte åsidosätta detta legitima
behov ur folkbildningssynpunkt — då söker
det tillfredsställelse på andra okontrollerbara
och kanske smakfördärvande vägar.
Bildnings-folkets bokspridning kan inte ha sin gräns
mellan ”litteratur” och ”underhållning” utan
mellan god underhållning och dålig. Att sprida
god underhållningslitteratur är precis lika
uppmuntransvärt som att sprida högklassigt
konstnärlig skönlitteratur och populär sakrik
facklitteratur. Dess bildnings- och
uppfostringsvärde är obestridligt.
Om vi nu i varje fall inte vill komma med
några pekpinnar så kan vi hålla den dåliga
underhållningen borta från folk genom en
skärpt och påpasslig kritik, som bygger på
vissa klara, gemensamma bedömningsgrunder,
när det gäller att klassificera
underhållningslitteratur. Det räcker inte med att säga, att den
och den boken är dålig: folk vill veta och måste
få veta varför den är dålig. Den kan vara dålig
genom att spekulera i folks intresse för de
ani-mala drifterna — av nyfikenhet eller
farise-ism. Den kan vara vara dålig med hänsyn till
personteckning, milj öskildring, psykologisk
iakttagelse och trovärdighet. Den kan vara
torftig, träaktig i stilen, den kan bestå av en samling
attraktiva schabloner. Dålig är den
underhållning som framkallar eller vidmakthåller
asociala reaktioner och sterilt egoistiska attityder.
Dålig är den underhållning som saknar
konstnärliga kvalitéer och som framkallar
skadeglädjen, flatskrattet, hångelmentaliteten och
slag-på-käften-modigheten. God underhållning
framkallar det spontana, lätta skrattet, de
snabba, kanske ytliga men dock stimulerande
tankeassociationerna, enkla och omedelbara
skönhets- och trevnadskänslor.
Jag tror inte det är så svårt, men arbetsamt,
att få folk från den dåliga till den goda
underhållningen. De måste bara veta om den, måste
veta att den finns, var den finns och varför
t. ex. den ena boken är bra, den andra dålig.
Folk skall övas att skilja mellan äkta och falskt,
verklighet och pose — då lämnas den dåliga
underhållningen efterhand åt sitt eget öde.
Däremot hoppas jag livligt men bestämt att inte
svenska folket slutligen kommer därhän att det
671
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
