Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - ”Litteratur” och ”underhållning”. En enquête med svar av författare, förläggare, kritiker, biblioteks folk och bokhandlare - Gösta Östling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”LITTERATUR” OCH ”UNDERHÅLLNING”
läser ”enbart litteratur med mer allvarlig
syftning”! (Vem skulle för resten bestämma vad
som menas med ”allvarlig syftning” och
vilken litteratur som fyllde denna utomordentliga
kvalifikation?) Bildningsarbetet måste ju till
sin målsättning vara helt förutsättningslöst.
Det utgår också från att varje människa äger
(kanhända djupt slumrande) möjligheter till
egen personlighetsdaning. Bildningsarbetet
skall ge varje människa alla — eller flesta
tänkbara — möjligheter att berika sitt liv med
konstens och litteraturens stimulerande alster.
Hon skall själv och på eget ansvar välja fritt
bland dessa möjligheter.
Kritiken är naturligtvis inte till för sin egen
skull, inte ens bara för de invigda. Skilda slag
av litteratur kan fordra olikartade
kvalifikationer hos kritikerna, men vissa kvalifikationer
är — eller borde vara — gemensamma och
ofrånkomliga: känsla för äkthet och för stil,
t. ex. De ”stora” kritikerna borde ingalunda
negligera underhållningslitteraturen, som dock
givetvis inte kan räkna med utrymme efter
sidantal och pris! Jag förstår att det kanske är
praktiskt omöjligt för dessa kritikeress att
sysselsätta sig med från deras synpunkt tämligen
likgiltig litteratur, men man kan ju få lov att
tänka sig endast den principiella sidan av
saken. Underhållningslitteraturen måste i alla
fall lämnas åt kritiker som tar allvarligt (men
absolut inte humorfritt!) på uppgiften. En
speciell kvalifikation kanske de också måste
äga: sinne för praktiska livets estetik.
Att konstruera en klyfta mellan läsare av
”litteratur” och läsare av ”underhållning” eller
att vidga klyftan (om den nu finns) är enligt
min mening ytterst olyckligt. Det leder till
exklusivitet ■—■ snobbism å ena hållet och
misstro mot kulturkritiken å andra hållet, och den
misstron är minst lika destruktiv som den
pap-persförstörande bakterie som Georges Duhamel
talat om i ”Défense des lettres”. Nej, i stället
måste allt göras för att föra den konstnärligt
och kritiskt oskolade breda publiken närmare
konsten, just genom ständigt växande förmåga
till kritisk bedömning.
672
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
