Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Lasse Bergström: Radiokrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RADIOKRÖNIKA
av
LASSE BERGSTRÖM
Experimentteater,
ett stimulerande ord, inte bara för att det kan
tänkas ge tillfällen till så många tacksamma
misslyckanden utan för att man bakom det
kan skymta ett intresse, ett upphovsintresse.
Inte för inte hette det första försöket, som
Kronan hindrade mig att höra, i denna nya
radiodramatiska serie ”Ringar på vattnet”, ett
plums, får man hoppas, som ska ge upphov till
många ringar på den intakta ytan. Men hur
vida kan dessa bli utan att förtunnas?
Hörspelet är ett märkligt fenomen att grubbla
över: man skapar en bestämd åsikt om hur ett
mål kan tänkas se ut, man lyssnar på dem
som försöker närma sig detta mål och finner
att ingen når det utan att fastna på
gränsstolpar som inte är hörspelets. Man häpnar över
hur kritisk man kan bli av att själv- stå vid
sidan och höra på och kommer någon gång
till den skrämmande klarheten, att man inte
vet vad man talar om. Ja, i den situationen kan
man alltid ta fram Sivar Arnérs namn som
räddningsplanka och hoppa på det, men
hoppar man för länge blir man lätt bekymrad
och tänker: är Arnér hörspelets Sofokles eller
är det Sofokles som skrivit det bästa hörspelet
utan att ha en olycklig aning om radio. Och
kvar står klarheten: en radiokritiker har inte
som sina kolleger vid andra arters vägar några
fulländningar att peka på, när han kräver
fulländning. Mot honom kan inte en stilla
maning, att ”försök själv får vi se hur långt du
kommer” studsa som en boll med menlöst
innehåll — vore han konsekvent skulle han
vandra hem till sin lya, misslyckas och tystna.
Grunden är alltså inte densamma. Men tysta
människor finns det ju övernog av.
Musiken till spelet
Jag har framför mig ett nummer av Röster
i radio, där det bl. a. finns några funderingar
av Ebbe Linde och Karl-Birger Blomdahl. Om
hörspelet, som ingen vet något om. Linde talar
där om ”den nya konstartens” möjligheter till
”en föredragets rikare dynamik och
kontra-punktik, till scenväxlingar i mycket kortare
rytm, intim talton och suggestivt utnyttjade
ljudbakgrunder”. I spalten bredvid nämner
Blomdahl att han blir irriterad av en
hörspels-musik, ”som enbart är ljud- och
stämningsku-lisser”, och anser det inte omöjligt att skapa
någon form av hörspel, ”där
lyrik-musik-dra-matik kunde ingå en förening på någotsånär
jämbördig fot”. Ett Allkunstwerk för
bortkopplad syn således.
Dessa synpunkter speglar såvitt jag kan
förstå hörspelets rika möjligheter — och dess
omöjlighet! Orkar man verkligen tala om en
självständig art, när man samtidigt får tips
om att redan tankefostret är en bastard?
Linde är ju onekligen inne på möjliga
vägar när han talar om rumskravets
eliminerande genom effektivisering: rikare dynamik,
kortare rytm och intim talton. Men Blomdahls
lyrik-musik-drama — här ställs man inför en
fascinerande omöjlighet. Lyrik och musik går
nog att para, om inte annat så till romanser
(till en ren konstart kommer vi dock aldrig).
Men i sitt förhållande till dramat kan musiken
knappast bli mer än ett understödande
element: t. o. m. nutidens operakompositörer har
att slåss mot detta faktum. Någon förening i
hörspelet förefaller därför inte tänkbar: ett
hörspel med musik kräver åtminstone tills
vidare två banor.
Det lyriska spelet
Detta bekräftades av den föreställning som
experimentteatern gav som sin tredje. Till
Matts Ryings lyriska kärleksspel ”Möte” hade
Ingvar Lidholm komponerat musik: den var
ypperlig som vadd mellan skarvarna, Ryings
skarvar, den skänkte pjäsen en balans som
denna inte själv ägde, men man kom inte ett
ögonblick från gränsen mellan två element,
som inte kan dömas samman. En sådan dom
718
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
