Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Björn von Rosen: Pan, förstörd och oförstörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BJÖRN von ROSEN
Flugblomster (Ophrys insectifera). Teckning av
Staffan Rosvall till ”Gotlands orkidéer”.
rättar om sin —”, etc.; tills man efter hand
fylldes av en bottenlös vördnad för denne
urfarfar till alla zoologer i modern mening.
Boken var unik också som djurbokkonst:
illustrationerna (av G. Mutzel och några andra
trä-snittstrollkarlar) var både enhetliga som konst
och stimulerande i sin djuruppfattning. De
modernare upplagorna har självfallet andra
förtjänster, oundgängliga nu för tiden, men
som bokkonst kan de aldrig tävla med sin
äldre och mindre föregångare och knappast
som zoologisk stimulans heller.
Kommer något nytt att kunna skapas av
”gamla Brehms” klass? Kan vi, från våra
utgångspunkter och med den nytillkomna
mas
san av vetande att packa in mellan pärmarna,
åstadkomma något liknande, i modern stil men
lika enhetligt, konstnärligt, fantasieggande och
levande? Jag tror att uppgiften i så fall måste
avgränsas, endera geografiskt eller på annat
sätt, så att formatet inte sväller ut för starkt
över förebildens fyra band; någorlunda
hanterlighet är ganska säkert en av
förutsättningarna. Och just på sistone har två svenska
bokförlag bjudit högt i den antydda riktningen,
Norstedts med ”Svenska djur” och Gothia med
”Djur och jakt jorden runt”. Helt har de väl
inte lyckats, men de har kommit en mycket
god bit på väg.
Av ”Svenska djur”, som skickas ut
häftes-vis, kom däggdj ursdelen 1949, den om
insekterna i fjol och den tredje, ”Fåglarna”,
föreligger nu komplett. De två första delarna har
fått välförtjänta lovord, ändå vågar jag påstå
att kvalitetsnivån är stigande. Fåglarnas värld
är ju kanske den tacksammaste, både att skriva
om och att avbilda. Redaktionen har nu också
blivit så varm i kläderna att ingen bildlapsus
(i stil med det föga dekorativa fotot i början
av älgkronan från Hunneberg) slinker med
längre. Det är ett så förnämligt verk att man
är tacksam att ha det inte bara på bokhyllan
utan i landet: ett prov på svensk
djurbokkonst som man med stolthet visar utländska
bokvänner. Varje nytt häfte man sprättar upp
skickar vågor av glädje genom en, glädje
framför allt över bildernas skönhet och berättande
liv. Jag är inte i allmänhet svag för
färg-fotografisk bokillustrering — jag kan inte med
bästa vilja se den metoden som riktigt tekniskt
fullgången ännu — men här har den på några
undantag när lyckats ovanligt bra: flera av
dessa bilder är fulländade, och trycket är
utsökt. Verket har redan säkrat sin ställning
som modern svensk djurklassiker, och fader
Brehm behöver inte alls känna sig generad av
det sällskapet i bokhyllan.
Lika vacker i sin genre är ”Djur och jakt”,
vilken som titeln anger vänder sig mer
speciellt till jägarna. Uppläggningen är i sitt slag
lika ambitiös, bildmaterialet lika imponerande,
766
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
