Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Harry L. Schein: Filmkrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILMKRONIKA
av
HARRY L. SCHEIN
Realistiska masker
Det finns en beröringspunkt mellan Billy
Wilders ”Sensationen för dagen” och Joseph
Loseys ”M”. Båda filmerna är till det yttre
realistiska och båda tappar
verklighetsförankringen i sin sökan efter en verklighet som
inte är deras.
Mest ursäktad är kanske Losey som har
haft den hopplösa uppgiften att göra en ny
amerikansk version av den gamla tyska
paradfilmen ”M” om barnmördaren som polisen
inte kan få tag i och som stadens undre värld,
besvärad av alla polisrazzior, själv börjar jaga.
Det är inte bara konservatism när man redan
från början är skeptisk mot detta försök att
återuppliva en historia som är orimlig i
isolerat sammanhang och som får och fått sin
betydelse endast i den tyska miljön, där
befolkningen, polisen, mördaren och den undre
världen hade sina svagt dolda men annars
högst verklighetsbundna motsvarigheter. Men
en modern amerikansk storstad? Nej, det är
lika omöjligt som ”Tolvskillingsoperan” som
är hur tysk som helst hur engelsk den än skall
vara. Konflikten stör inte på teater, den störde
i Forsts film och den dominerar i ”M”.
Advokatens patos är falskt på engelska,
gangsterledaren är tagen ur ett tyskt skillingtryck och
”M”. Manus: Norman R. Raine & Leo Katcher.
Regi: Joseph Losey. Columbia.
Sensationen för dagen. Manus och regi: Billy
Wil-der. Paramount.
Under paris himmel. Manus: Julien Duvivier & René
Lefévre. Regi: Julien Duvivier. Regina Filmsonor.
De gula strecken. Manus: efter en roman av Jacques
Laurent. Regi: Emile Reinert. Matzger & Woog.
Hittegods. Manus: Jacques Companeez &
Christian-Jacques. Regi: Christian-Jacques. Gray-Film.
La Malquerida. Manus: efter Jacinto Benaventes
drama. Regi: Emilio Fernändez. Distribution:
Columbia.
Bärande hav. Manus: Ivar Ahlstedt. Regi: Arne
Mattsson. Nordisk Tonefilm.
Poker. Manus och regi: Gösta Bernhard.
Sandrew-Bauman.
hans toughness skulle väcka löje i en
amerikansk kindergarten. Etc.
”M” är ett skolexempel på filmens
bundenhet till tid och miljö, på hur en riktig filmidé
förlorar sin substans om man skär av dess
rötter. Med dessa förutsättningar har Losey
dock gjort det bästa möjliga, han håller
spänningen vid liv, han har en fin känsla för
gatornas ansikten och han har ibland god hjälp
av David Waynes mördare, en prestation
under, men inte mycket under, Peter Lorres
uppvisning i originalversionen.
För Billy Wilders film om den hänsynslöse
amerikanske journalisten, som låter en
människa dö för att få en god story, ligger det
något annorlunda till. Även här är filmens
yttre budskap klart, ett angrepp mot
sensa-tionsjournalistiken, ett porträtt av den
hänsynslöse strebem. Visserligen blir journalisten
(Kirk Douglas) mot slutet en god människa,
men det hör filmdramat till och behöver inte
tas på allvar. Värre är — och jag är inte säker
på att det är skådespelarens fel — att han i
filmens början, ja i nio tiondelar av den, är
en karikatyr av sig själv. Han är ondskan
personifierad och just den får väl ändå inte
stryka på foten inför kravet på banala
filmslut. Därför blir nu spänningen mellan vad
journalisten är och vad han gör psykologiskt
ödesdiger. I det avseendet gör hans
motspe-lerska, Jan Sterling, en betydligt mera
genomtänkt insats. Hennes sjaskiga slöhet och slöa
brunstighet håller en linje som övertygar.
Ändå fängslar filmen på ett plan,
skildringen av massans beteende. Även här driver
Wilder en yttre realistisk linje men utformad
så att den får sin beklämmande resonansbotten
på ett högre plan än den aktuella föregångaren
”14 timmar”. I breda kamerasvep bygger
Wilder upp sin skildring av journalistens
framgång, hur kittlingen vid tanken på ett
människoliv i fara tvingar folk till olycksplatsen som
mals dödsdrift inför ljuset, först enstaka bilar,
sedan en karavan, slutligen en folkvandring
796
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
