KATHLEEN RAINE Slut Ett ord, en tanke skapade allt av ingenting. En världsfrämmande jord är en impuls, en glimt och ett flöde av kärlek, och här har ordet, världen blivit till intet och allt lagts öde. Det bländande trädet svepes i blindhet, bergen står dömda i dödens mörka blick, stenen på vägen ej grund att stå på, stenen i muren ej stöd för hand bortom smärtans sans. Slut på världen vid vägens slut, vid ängens grind, vid askens fot, mörker i hjärtat av solens ljus där vad en gång setts ej mer synes så till sorg utöver det sinnena når — vem vet då säkert att vägen för hem? 22