SOLVEIG von SCHOULTZ Träd Det finns inget annat än bli mera träd. Försonas med mullen. Mullen: evigt densamma. Desamma stenarna. Gruset detsamma. För alltid naglad vid detta: orörlighet röras i trädets riktning: djupare ned. Kan ett träd som älskar stormen bli storm? Inget kan trädet än slita upp sin krona. Genomdarras av syner genomglödgas av rop trädet det fastnaglat brusande fött till träd tränger sin längtan inne i trädets form. Det mörkskuggiga växer sig bredare. Bred går pelaren ned och utan svindel mot molnet sjunger sitt lövhjärta större rast för allt farande trygghet för fåglar och frön ständigt i rörelse djupt i sin innersta ved. Det finns inget annat än bli mera träd. 246