KOMMENTARER OCH NOTISER t. v. bara energiskt fästa uppmärksamheten på den. Ett sådant tillfälle att på en gång se de förnämsta skatterna ur Det kgl. Bibliotek (huvudutställaren), Kungliga Biblioteket, svenska universitetsbibliotek och privata nordiska samlingar lär knappast återkomma. Stor glädje har man också av den prydliga och välredige-rade katalogen (25 reproduktioner, därav en i färg; pris 2:50). Mollklangen i utställningens läckra symfoni av färg- och formupplevelser kan möjligen levereras av tanken att exposén blivit mycket mager om inte våra förfäder i Trettioåriga kriget skattat kloster och borgar med ungefär samma nitiska konstintresse som en del av dagens (eller kanske gårdagens) krigsförbrytare. Något allvarligt hinder för nöjet bör dock inte denna, förmodligen preskriberade företagsamhet få utgöra. F. ö. har samma frimodiga samlaranda även senare berikat skandinaviska bibliotek. Detta framgår t. ex. av en notis vid katalognummer 15, ”Macrobius Commentarii”, en fransk handskrift från 1000-talet, om vilken det med beundransvärd takt i valet av verb heter: ”Skänktes 1651 till St. Germain-des-Près, avlägsnades därifrån av D. G. Moldenhawer (dansk teolog, professor och överbibliotekarie), som vid sin död skänkte handskriften till Det kgl. Bibliotek i Köpenhamn.” Undrande i vilken grad ”Gyllene böcker” sopat rent i visningssalarna hos de representerade biblioteken gjorde vi nyligen en expedition till de två svenska huvudfournissörerna, men fann att just ingen brist märktes hos någondera. På Carolina Rediviva i Uppsala fanns fortfarande åtskilliga vackra och roliga handskrifter i montrarna och bland dessa såg vi till vår överraskning även Codex Argenteus, silverbibeln, som samtidigt utställs på Nationalmuseum. Den dubbla inkarnationen lär dock förklaras av att uppslagen i denna praktfulla bok, skriven med guld- och silverbläck på purpurpergament, är lösa, varför man kunnat nöja sig med att låna ut en helt liten del av dem. På Kungliga Biblioteket har man gjort en helt ny utställning, som även den är av intresse för den någorlunda boksynte. Där finns ett mycket trevligt sammanplock av skilda ting med anknytning till svensk historia och bokhistoria. Där finns vackra inhemska tryck och celebra handskrifter — huvudsakligen från nyare tid — och en samling roliga autografer, från Bellmans subskriptionssedel för Bacchi Tempel till Gustaf II Adolfs egenhändiga skiss för belägringen av Alte Feste, vilken senare med sina nerklottrade siffergrupper och for-meringar synbarligen inte just skiljer sig från vad en amatörstrateg kan åstadkomma under ett telefonsamtal. Trevlig läsning för bokvänner erbjuder ”The Adventures of a Treasure Hunter” (Little, Brown & Co. Boston. $3.75) av den nyss avlidne amerikanske antikvariatsbokhandlaren Charles P. Everitt. Everitts specialitet var visserligen Americana, framför allt tidiga böcker om amerikanskt liv och amerikansk historia, men även om man står främmande inför de flesta av hans titlar är berättelsen så full av poänger att man med stort nöje följer hans raritetsjakter hos lumpsamlare, sterbhus och illistiga kolleger. För egen del hade vi särskilt utbyte av denna historia: Den firma där Everitt var anställd hade på auktion köpt en trave merendels värdelösa broschyrer och när man gick igenom bunten ramlade det plötsligt fram ännu en, som man genast bragte till Everitt. ”Det var alla detektivberättelsers farfar, Edgar Allan Poes The Murders in the Rue Morgue’. Kanske finns det nu fyra eller fem exemplar i världen. Broschyren var från början särtryck ur en tidskrift, tryckt som reklammaterial åt en försäljare i 50 eller 60 exemplar, men försäljaren hade inte fått några order. Jag tog upp min blyertspenna och antecknade med lätt hand vårt pris i hörnet: 25 000 dollars.” 406