BENGT ANDERBERG TRE DIKTER Ängeln Med de fint utskurna tårna i pärlevattnet ängeln vid stränderna står. Den kramar glansen sakta ur håret. Människor färdas ivrigt, järnväg och bil över jorden. Slätterna ryka av vägars damm, så myllrande bråttom. All världens kuster ånga. Men tusenårig den vackra ängeln vid stränderna dröjer. Dröj or fälla sin pärlemor snett i vattnet. Paul Verlaine och hundarna Verlaine luktade död på långt håll, han gitte aldrig knäppa igen rocken. Följaktligen sprang alla hundar efter honom, både likätarna och de som bara var vidskepliga. Med ögon rinnande av sprit och kärlek vände han sig om och förmanade dem: ”Om ni önskar följa den stackars Lelian till graven, så måste ni åtminstone vara tysta.” Sju minnen När jag var liten kunde stenarna flyga upp ur vattnet, och varje kväll slog äpplena ut sina vingar . . . Det fanns en äng där stjärnorna gick till vila, och månen hängde på tork bland pappas skjortor. Lindbergh flög över Atlanten på ett trädgårdsbord, mångmördaren i Düsseldorf körde ut svagdricka, och det självverkande tvättmedlet verkade medan vi sov. 496