KOMMENTARER OCH NOTISER att inta förfriskningar, då följande hände dem: Han hade plötsligt fått syn på en ensam man längst borta i ett hörn. Mannen satt hopsjunken och tycktes inte ta notis om något annat än sina egna tankar. Han var spenslig och smalaxlad, med en livshungrig uppnäsa i ett rödlätt ansikte. Då och då gjorde han en grimas, om åt sig själv eller något som han ogillade i djupet av sitt medvetande var svårt att gissa. Plötsligt smålog han som han löst en gåta. David! viskade Roland till sin granne. Visst tusan. Ska vi inte gå och hälsa på honom? Jag vet inte. Titta så han skrattar. Jag fruktar att han har roligast ensam. Men Ossian var redan framme vid hans bord. Om herr Cederlund inte kände igen honom? Det gjorde herr Cederlund visserligen inte, men i världsvimlet kunde de bästa namn tappas bort. Själv hade han försvunnit för längesen; det var bara hans skugga som ännu gick och spökade här i världen och krävde sitt kvantum för att kunna inbilla sig att den var kropp. — Och själ, ifyllde Ossian. På detta svarade den ensamme mannen endast med en ny grimas, som han sökte göra så tillmötesgående som möjligt. Men plötsligt sträckte han fram en liten frusen hand, där naglarna var vita som papper. Låt lilla gubben sitta i fred, sa han. Bokläsningens konst behandlas i ”The Art of Book Reading” av Stella S. Center, som man sänt oss. Författarinnan har tidigare lett ”Institutet för läsning” vid New York University och hennes bok vill vara ”en handledning för den intelligente läsaren som vill förstå böckerna bättre och ha större utbyte av dem”. Härom kan sägas att Miss Centers vägledning försiggår på en så pass besvärlig nivå att envar som tagit sig igenom ”The Art of Book Reading” lika gärna direkt kunde ha gett sig på vilken annan bok som helst, möjligen med undantag för vissa indiska religionsurkunder och den fullständiga upplagan av ”Das Kapital”. Våra frågekort i septembemumret har i ganska stort antal återvänt till redaktionen, merendels med mycket älskvärda och trevliga påskrifter; den kritik som förekommit har nästan alltid varit av konstruktivt slag. När detta skrivs kommer emellertid fortfarande en bunt varje dag, varför vi måste vänta med den slutliga redovisningen till november. Ett önskemål som går igen på flera håll har vi emellertid försökt tillgodose redan i detta häfte: korta fakta kring artiklarna och deras författare. Efter åtskilliga av bidragen återfinns alltså en not med uppgifter om författaren, bibliografiska data om böcker som behandlas i en artikel osv. Vissa upplysningar om artikelförfattare har också, som i en del tidigare nummer, samlats i en särskild spalt på sista sidan. Rätten att ändra i andras verk diskuterades i korthet på denna spalt i förra numret apropå filmen ”Ubåt 39”. Herbert Grevenius, filmens författare, publicerar i nästa nummer en liten artikel om sina principiella synpunkter på ”filmbearbetning” av litterära verk. Eventuellt kommer också korta bidrag från några andra, av ämnet in tresserade personer. 566