PAUL LINDBLOM Den räddade silverskatten, som till slut förstör livet också för folkhjälten Nostromo, blir den påtagliga symbolen för Conrads misstro mot den västerländska kulturens anstormning. Politiskt är det därför ganska svårt att fixera Conrads position. I synen på den ekonomiska utvecklingen finns det likheter mellan honom och T. S. Eliot — i en rad andra frågor var han närmast liberal: han ville ha tankefrihet och yttrandefrihet, i religiösa frågor var han fritänkare. Det var med hans bakgrund självklart att han hävdade de små staternas rättigheter, men han var samtidigt i mycket hög grad solidarisk med den brittiska politiken. Framför allt gäller om Conrad att hans människointresse bara i andra hand rör samspelet mellan människa och miljö. Han var på jakt efter det elementära och det universella hos människan. Därför kom han som diktare att spränga ramen för den traditionella arton-hundratalsromanen. Han kunde göra det därför att han ”såg” mer än de flesta andra författare och därför att han hade en tillräckligt rik skapande fantasi för att anpassa sin berättarteknik efter det han ville förmedla. Han var berättare men han var varken realist eller romantiker. Han vill ge människans situation så intensivt som möjligt och i sina stora verk är han en förmedlande gestalt mellan aderton-hundratalsförfattare som Stendhal, Melville och Dostojevski och moderna författare som Faulkner, Kafka och Hjalmar Bergman. Han var inte själv medveten om sin ställning och sina syften. Både i de charmerande och lite naiva förorden och i de torra och sakliga breven trevar han sig fram, när han ska söka bestämma sin ställning. Han var i dubbel mening en hemlig agent för en ny romankonst. Av Joseph Conrads verk har nyligen ”Seger” utkommit på svenska i översättning av Vera och Stig Dahlstedt (Forum 1952. 18:50). I översättningar från senare år finns följande arbeten: ”Lord Jim”, översatt av Nils Holmberg (Natur och Kultur 1945. 5: 50), ”Negern på Narcissus” och ”Tyfon”, översatta av Louis Renner (Forum 1948. I en volym 4:65), ”Mörkrets hjärta”, ”Skugglinjen” och ”Ungdom”, översatta av Louis Renner (Forum 1949. I en volym 11:—) och ”En fredlös på öarna”, översatt av Håkan Norlén (Folket i Bild 1950. 2:25). ”Äventyret”, skriven av Conrad i förening med Ford Madox Hueffer (Ford Madox Ford) utkom 1949 i översättning av Nils Fredricson (Fahlcrantz & Gumælius. 9:50). En så gott som fullständig upplaga, ”The Collected Edition of the Works of Joseph Conrad” är f. n. under utgivning hos det engelska förlaget Dent. 590