Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- November. Nr 9
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER OCH NOTISER
grupp eller årsklass, utan vill spegla så mycket
som möjligt av den moderna litteraturen.
Största delen av den lyrik som f. n. skrivs i
Sverige faller under begreppet ”modernistisk”
och den har därför också kommit att
dominera hos oss. Om en tidskrift enbart
publicerade dikter i ”traditionell” stil skulle den
avskära sig från kontakten med mycket av det
bästa som skrivs både i Sverige och
annorstädes. Smaken är ju olika, men det finns
faktiskt också möjligheter att lära känna även
den ”modernistiska” lyriken som verklig
poesi, vacker och i vissa fall t. o.m.
välljudande. En del läsare ber om ”förklaringar till
svåra dikter” och vi har redan på vårt
program för 1953 ett par artiklar som visar på
vägar för den som vill närma sig modern
lyrik.
Ett annat förslag som ofta återkommer är
att BLM skulle ägna regelbunden plats åt
artiklar om klassiker. Även på den punkten
spelar utrymmesbekymren in, men vi har i
alla fall något större möjligheter där. Det hela
beror ju på vad man menar med klassiker.
Artiklar där äldre litteratur presenteras ur
nya synvinklar och med läslighetssynpunkten
inom räckhåll har sin givna plats i BLM, vid
sidan av det utrymme som ägnas den
moderna litteraturen. En speciell avdelning för
sådana ämnen har vi ju sedan gammalt under
rubriken ”Från bokhyllan”, vilken vi hoppas
skall kunna återkomma oftare i fortsättningen.
Däremot har vi ingen möjlighet att finna plats
för de litteraturvetenskapliga artiklar som en
och annan läsare vill ha, om de inte är skrivna
så att deras stil och synpunkter än gångbara
även utanför fackmännens krets.
Osignerade recensioner efterlyses på några
håll. Ja, det ser objektivt och snyggt ut att,
som t. ex. i Times Literary Supplement, låta
alla recensenter framträda anonymt. I
praktiken har emellertid inte anonymiteten så stor
betydelse: en tidskrift måste ju hålla sig till
ett antal återkommande recensenter och det
blir därför ganska snart möjligt för den
intresserade att genom studier i åsikter och
stil
konst lista ut vem som skrivit artikeln i fråga.
Svårigheten att bevara hemligheten är tydlig
redan i England och skulle förmodligen i
ännu högre grad visa sig i Sverige. Dessutom
vill inte BLM framträda som någon rikslikare
å la Times utan vara ett fritt spelrum för
skilda pennor och åsiktsriktningar.
Mer debatt efterlyses på sina håll, till vilket
kan svaras att BLM med största nöje upplåter
sitt utrymme åt inlägg i aktuella litterära
frågor, men blott alltför sällan ser till några
sådana. Diskussioner kring ämnen som tycks
oss ligga i tiden har vi också gärna — ett litet
prov på sådant finns för resten i detta häfte —
men står mera frågande inför debatter som
startats för att göra ett mer allmänt piggt och
livligt intryck. Ungefär detsamma gäller om
ett annat förslag som går igen här och var:
att BLM skulle ha ett hörn för fria yttranden
i diverse frågor, något liknande folktalarnas
reservat vid Marble Arch, som någon skriver.
Rubriken ”Brev till BLM” ligger ständigt till
reds i sätteriet; den har inte minst på sista
året nyttjats i mycket olika sammanhang och
inga skulle vara gladare än vi om den fick bli
permanent ovanför en avdelning korta,
aktuella, gärna roliga meddelanden,
diskussionsinlägg och åsiktsyttringar i litterära ämnen.
Här hänger det emellertid mera på läsarna
än på oss och vi avvaktar med intresse vad
som kan komma. T. v. är vi tacksamma för
den hjälp vi på olika sätt fått av dem som
skickat in våra kort och när det gäller den
sista frågan både mot dem som skrivit att de
ingenting saknar och mot dem som angett
sina önskemål. Brev i hithörande ämnen är
givetvis mycket välkomna även i
fortsättningen.
Watteau på besök
Vårt Nationalmuseum har just nu en
Watteau på hand. ”Kärlekslektionen” som en gång
tillhörde Fredrik den store och som slutligen
hamnade i en amerikansk privatsamling kan
förvärvas av museet för den nätta summan av
150 000 dollars, med någon rabatt.
Erbjudan
644
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Mar 23 22:53:45 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1952/0654.html