BANDET Abadan, där laboratoriets provningsresultat inte blivit bekräftade. Den lille mannen pressar hårdhänt fram förbättrade modeller och nya produkter, han lär försäljarna en ny historia och ett nytt leende. Det är den lille mannen som behärskar alla dem som arbetar med sin tanke. Reparatörer verktygsarbetare och uppsättare, forskare, uppfinnare och försäljningschefer, alla dessa har inget eget liv, men deras kroppar kommer att finnas kvar, liksom kropparna av faraos slavar finns kvar i pyramidens form. 2 Jag vet inte mycket om amöbans liv, men jag tror att den inte kan äta utan att använda hela sin tankeförmåga. Amöban möter algen, omsluter den med sin formbara kropp och koncentrerar hela sin uppmärksamhet på att suga näring. Därför har den ingen tid över till schackspel och kärlekslyrik. Hos mig rinner spott och galla till i väl beräknade ögonblick, väl beräknade av någon annans längtan. Tidsstudiemannen, som begrov Eros med väckarklockans sekundvisare, förenklade handgreppen till omedvetet glidande rörelser, och nu tillhör mina händer inte längre mig själv; de är en del av denna fabrik och upptagna på förteckningen över verktyg, liksom svarvstålet, borren och den rytmiskt stötande stansen. Jag ensam är fri. För honom markerar stämpelklockan ingen scenförändring när han går ut genom porten och stiger på solrosornas skuggor. Solrosorna blommar därför att portvaktssysslan är föga krävande, men för honom är arbetet ständigt växlande och utan drömmar. Han går ut genom porten med sin kropp, men fabrikstan-karna bär han med sig; frågorna om produktion och försäljning lämnar honom aldrig, inte vid bankettens vinglas eller abborrgrundets väntande flöte. Han är nybyggare och nomad. Hans tankar ligger utspridda över världen som fabrikskomplex, vittutgrenade försälj ningsorganisationer och avlöningskuvert för tusentals människor. De osynliga skyttlarna väver nya vävar; han väcks om nätterna av ett klarare mönster men aldrig av sin hustrus vridningar; han har aldrig tid att smeka henne med sina tankar, att under långa år älska sig in under huden, och hennes hjärta blommar aldrig som vykortets vita syrener. För barnen är han en jultomte med ständigt påsatt skråpuk. Barnen trycker näsan mot slaktarbodens fönster, men de kan aldrig övervinna avståndet till de upphängda djurkropparna. Inte alla är som han, men inte alla tillhör de ledande konstruktörerna av den hemliga automatiseringsplanen, som inte skulle kunna fullbordas om dess syfte vore uppenbart för byggnadsarbetarna. Vi är närmare än han. Den tydligt synliga glorian skiljer men binder också samman; vi ser på honom med respekt och vördnad, liksom man ser på offerdjuret när medicinmannen stöter kniven genom strupen och blodet sprutar och droppar. 3 Nattljuset föddes på nytt i snötäcket, lyste på dina omaka fotspår och tecknade din silhuett mot backens krön: hög hatt, bred midja och de långa skörten fladdrande över kärrans kant. Jag tyckte om din hemtrevliga figur, din sega häst och gnisslet från dina hemmagjorda hjulaxlar. Din klokhet föraktade sedlarnas valörer och gjorde dig till en god fiende; som en hederlig hantverkare ägnade du varje uppgift din personliga omsorg och samlade själarna en efter en. Men nu har du blivit industrikapten över andens termiter, och jag hatar dig och ditt anhang som i skamlös förmätenhet styr den förut fria luften i en enda riktning. Jag tänker inte på dem som tvingas att lyssna till vindstyrkan vid Borkum, Lister och Ölands södra udde. Dina blinda redskap sätter in sitt huvudangrepp mot ett farligare frontavsnitt: mot den belåtne lyssnaren. 191