BOKRECENSIONER bekräftar än utvidgar läsarens kunskap om terrängen. Men i detta ligger en eggelse, som för övrigt också uppväger irritationen över en eller annan osäkert dragen linje (det finns plats för små frågetecken här och där i Men-dilows marginaler). Författaren drar sig inte själv för fältarbete. Det allra värdefullaste i ”Time and the Novel” är kanske den utförliga, beundrande och beundransvärda analysen av ”Tristram Shandy”, som ostridigt klarlägger det medvetna och framåtpekande i romanens komposition (ofta betecknad som rapsodisk och självsvåldig). I denna casestudy är historisk och — om man så vill — nykritisk metod förenade i tidens tecken. Det är en ganska lovande förening. Bengt Holmqvist KARL XII:s BIBEL Bengt Bengtsson: Tillkomsten av Carl XII:s Biblia. Ett tvåhundrafemtioårsminne. Bröderna Lagerström 1953. Ej i bokhandeln. Den 7 november 1703 fullbordades vadsom blivit kallat barockens vackraste och stilrenaste bokverk, ”Carl XII:s Biblia”. Efter åratal av förberedelser, våldsamma stridigheter, ekonomiska misslyckanden och besvikelser utkom nämnda datum detta märkliga och för den svenska boktryckarkonsten smickrande bokverk. Inför tvåhundrafemtioårsminnet av den mellersta av vårt lands tre stora kyrkobibelupp-lagor har intendenten vid Nordiska Museet Bengt Bengtsson ägnat det stora arbetet en studie. Det förnämliga och synnerligen vackert utstyrda verket har tillkommit på tillskyndan av direktör Hugo Lagerström, som med detta samtidigt velat celebrera sitt boktryckeris, Bröderna Lagerström, 50-årsjubileum. Boken har givits ut i en numrerad upplaga om 550 exemplar, och för typografi och band har sonen Sten Lagerström svarat. Karl XH:s kyrkobibel skulle rätteligen ha blivit Karl XI :s. Det var den store reduk-tionskungen, som 1691 beordrade en bibelrevision, och fyra år senare tillsattes en statlig bibelkommission, som fattade beslutet att en ny kyrkobibel skulle tryckas. Därmed började mellan Stockholms få boktryckare en väldig strid och stort intrigmakeri, som på ett ingående och kulturhistoriskt sätt relateras av En sida ur Karl XII:s Bibel med kopparstucket överstycke och rubrikrader i träsnitt förf. Samtliga ville givetvis få den stora äran av att ha tryckt landets nya kyrkobibel. Den, på vilken lotten sedermera kom att falla, kungl. boktryckare Henrik Keyser d.y., stod från början icke ens på förslagsrum. I början av 1600-talet hade Stockholm blott fyra boktryckare, däribland Henrik Keyser d.ä., och åt honom och hans son ägnar förf, en ingående och roande historik. Att på denna tid ge sig på något så stort som tryckandet av en kyrkobibel måtte ha varit ett gigantiskt företag, eftersom förhållandena inom boktryckarkonsten och bokbindarkonsten var minst sagt outvecklade i vårt land. Så fanns det t.ex. inga inhemska stilar, utan alla var skurna och gjutna i Tyskland och Holland. Äran av att få trycka den nya bibeln föll alltså på Henrik Keyser d.y. — och huruvida denna ära kostade honom livet eller ej, (han dog helt oförmodat vid 59 års ålder samma år som tryckningen skulle börja) är något som int. Bengtsson icke ger klart besked om — 461