Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METAMORFOS
Fyra poeter ur en grupp
PAUL ANDERSSON
Miroir de Pergure
Själva dagen fäller sina vingar här
sjunker mot sin vilas rede.
Dramer bländande som segel slår upp ur djupet.
Genom vindilsnabba akter klättrar ljuset,
bryts dess skiftningslösa flöde.
Oupphörliga som vinden fladdrar djupets budskap,
blänker med ett stim av bruten tid,
lyser i en scen med frätande förödelse
Oförlikneliga öden utan del i verkligheten
såg i detta stumma spel sin enda värld.
Ständigt återvände de till rörelsen bland skuggorna
där varje hemlighet blev ointaglig
varje uttryck gjutet och förenklat
till en bild det egna ögat ensamt nådde
När de fört hit sitt liv med alla enskildheter
när huden endast brann för tolkning mellan världarna
tog blicken liv, såg de igenom grönskans dok
Över djupets vattring löper ständig växling
Bortom år och dagar lever här snabba, skymtande
de ögonblick som livet krossat ur sin tid,
de återger de drag som tömda på sin varelse
förfrusna stelnat till en känslas mask.
Men. Märk den spröda glansen se hur ytan tvekar,
bryter ramens svaga gulddekor, ger ett ansikte tillbaka
Ödsligt åldrade återger de spända dragen som i smitta
djupets gröna skuggpest, all förtvivlans skurna elfenben.
(Ur ”Berättarna”)
501
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 20:19:50 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1953/0509.html