Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
han under sitt äventyr med de tre damerna i
Wien inte visar sig okänslig för ”den svaga
doften av rödhårig kvinnokropp”. Boken om
Gilles’ praternfröjder är den originellaste,
såtillvida som kejsarinnan Zita av Ungern och
prins Sixtus av Bourbon-Parma får vara med
på ett hörn.
JÖRGEN ElGSTRÖM
KORTARE ANMÄLNINGAR
Gurli Hertzman-Ericson: Blå duett.
Norstedts 1953. 15: 50.
Det är nu ett halvsekel sen Gurli
Hertzman-Ericson gav ut sin första bok, en sagosamling,
och trettio år sen hon slog igenom med
”Huset med vindskuporna”, som vann många
vänner åt hennes av mänsklig värme och artistisk
medvetenhet burna författarskap. Med den i
höst utgivna romanen fullföljer hon det
senare på ett beundransvärt sätt, och den
kärlekshistoria som här tecknar sig mot fonden
av Paris har en ungdomlig friskhet som är
oemotståndlig. Barbro Alving har i en essay
framhållit den utsökt måleriska touchen i fru
Hertzman-Ericsons verk — i sin ungdom gick
hon ett tag på Valand för att utbilda sig till
målare — och läsaren av hennes senaste
roman får rikliga tillfällen att njuta av detta
säkra valörmåleri i bilderna från Paris,
Stockholm eller norrlandsskogarna som ger ramen
åt denna kärlekshistoria mellan en svensk och
en fransyska.
Utom att själva miljöteckningen är gjord
med artistisk smak fäster man sig vid att de
många figurer som grupperar sig kring de
unga — krögare, kontorister, skogshuggare
m.fl. — är levandegjorda med få säkra drag,
med sinne både för ytan och vad som gömmer
sig därbakom. Inte minst de svenska
skogsarbetarna på slutet synes tagna på kornet, men
också de mera livliga och retoriska
fransmännen är tecknade på det halvt ironiska vis som
rymmer mest av sanningen. Gurli
Hertzman-Ericson undervärderar inte de svårigheter
som möter efterkrigsungdomarna, vuxna upp
i en kaotisk värld utan normer, men den tro
på livet och det bästa hos ungdomen som
präglar hela hennes författargärning finner
man som trotsig livsbej akelse också i denna
roman, som f.ö. verkar att vara färskt
inspirerad av en Parisvistelse. Det är en bok med
värme, positiv och mänsklig, och redan titeln,
”Blå duett”, som möter en på Brusewitz’
tjusande omslag från Seinekajen är lockande och
riktig.
Hugo Kamras
Yngve Kernell: Anden i silverkannan.
Norstedts 1953. 15: 50.
Yngve Kernell fortsätter sin
Göteborgskrö-nika och har nu hunnit till mitten av
århundradet. Alexander Basthion och hans
familj ebekymmer står i centrum för handlingen
— i själva verket nästan för mycket, ty
Göteborg under dessa expansiva århundraden hade
nog varit ett roligare ämne än Basthions
något tradiga liv. Episod efter episod glider
förbi, ofta lustigt berättad, men utan tvingande
samband med den föregående och
efterföljande, och utan att läsaren ovillkorligt känner
sig manad att fortsätta. På något sätt håller
sig författaren för långt borta från sina
figurer — han berättar om dem, låter dem inte
leva själva. Men om man inte väntar sig något
alltför gripande, kan man otvivelaktigt ha nöje
av krumelurerna kring Alexander Basthions
silverkanna, och om man inte får höra de
dåtida göteborgarna tala med egna levande
röster, är det åtminstone en ytterst behaglig
och underhållande guide, som för en omkring
till de historiska tablåerna. Av någon
anledning är det fortfarande — liksom i Kernells
förra göteborgsroman — hundarna man
bevarar i livligaste minne ur bokens
persongalleri.
Kerstin Anér
Siri Fröding-Torgny: Min kusin Gustaf
Fröding. Inledning och redigering:
Germund Michanek. Lindblads,
Uppsala 1953. 12: 50.
Vid mer än nittio års ålder har fru Siri
Fröding-Torgny låtit ånyo publicera de dikter
och brev av sin store jämnårige frände som
hon år 1916 utgav under titeln ”Kusin-Bref
från Gustaf Fröding”. I samma volym återfinns
nu fem minnesartiklar om den unge Fröding
och hans familj som hon på 1920-talet tryckte
i olika veckotidningar. Fil. mag. Germund
Michanek har redigerat volymen, skrivit en
inledning och hjälpt författarinnan att
komplettera och kommentera texten. Boken är
trevligt illustrerad, och det skadar naturligtvis
inte att detta material åter finns tillgängligt i
samlat och lättillgängligt skick. Men om
några väsentliga nya tillskott till Frödings-
804
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 20:19:50 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1953/0812.html