BOKRECENSIONER han under sitt äventyr med de tre damerna i Wien inte visar sig okänslig för ”den svaga doften av rödhårig kvinnokropp”. Boken om Gilles’ praternfröjder är den originellaste, såtillvida som kejsarinnan Zita av Ungern och prins Sixtus av Bourbon-Parma får vara med på ett hörn. JÖRGEN ElGSTRÖM KORTARE ANMÄLNINGAR Gurli Hertzman-Ericson: Blå duett. Norstedts 1953. 15: 50. Det är nu ett halvsekel sen Gurli Hertzman-Ericson gav ut sin första bok, en sagosamling, och trettio år sen hon slog igenom med ”Huset med vindskuporna”, som vann många vänner åt hennes av mänsklig värme och artistisk medvetenhet burna författarskap. Med den i höst utgivna romanen fullföljer hon det senare på ett beundransvärt sätt, och den kärlekshistoria som här tecknar sig mot fonden av Paris har en ungdomlig friskhet som är oemotståndlig. Barbro Alving har i en essay framhållit den utsökt måleriska touchen i fru Hertzman-Ericsons verk — i sin ungdom gick hon ett tag på Valand för att utbilda sig till målare — och läsaren av hennes senaste roman får rikliga tillfällen att njuta av detta säkra valörmåleri i bilderna från Paris, Stockholm eller norrlandsskogarna som ger ramen åt denna kärlekshistoria mellan en svensk och en fransyska. Utom att själva miljöteckningen är gjord med artistisk smak fäster man sig vid att de många figurer som grupperar sig kring de unga — krögare, kontorister, skogshuggare m.fl. — är levandegjorda med få säkra drag, med sinne både för ytan och vad som gömmer sig därbakom. Inte minst de svenska skogsarbetarna på slutet synes tagna på kornet, men också de mera livliga och retoriska fransmännen är tecknade på det halvt ironiska vis som rymmer mest av sanningen. Gurli Hertzman-Ericson undervärderar inte de svårigheter som möter efterkrigsungdomarna, vuxna upp i en kaotisk värld utan normer, men den tro på livet och det bästa hos ungdomen som präglar hela hennes författargärning finner man som trotsig livsbej akelse också i denna roman, som f.ö. verkar att vara färskt inspirerad av en Parisvistelse. Det är en bok med värme, positiv och mänsklig, och redan titeln, ”Blå duett”, som möter en på Brusewitz’ tjusande omslag från Seinekajen är lockande och riktig. Hugo Kamras Yngve Kernell: Anden i silverkannan. Norstedts 1953. 15: 50. Yngve Kernell fortsätter sin Göteborgskrö-nika och har nu hunnit till mitten av århundradet. Alexander Basthion och hans familj ebekymmer står i centrum för handlingen — i själva verket nästan för mycket, ty Göteborg under dessa expansiva århundraden hade nog varit ett roligare ämne än Basthions något tradiga liv. Episod efter episod glider förbi, ofta lustigt berättad, men utan tvingande samband med den föregående och efterföljande, och utan att läsaren ovillkorligt känner sig manad att fortsätta. På något sätt håller sig författaren för långt borta från sina figurer — han berättar om dem, låter dem inte leva själva. Men om man inte väntar sig något alltför gripande, kan man otvivelaktigt ha nöje av krumelurerna kring Alexander Basthions silverkanna, och om man inte får höra de dåtida göteborgarna tala med egna levande röster, är det åtminstone en ytterst behaglig och underhållande guide, som för en omkring till de historiska tablåerna. Av någon anledning är det fortfarande — liksom i Kernells förra göteborgsroman — hundarna man bevarar i livligaste minne ur bokens persongalleri. Kerstin Anér Siri Fröding-Torgny: Min kusin Gustaf Fröding. Inledning och redigering: Germund Michanek. Lindblads, Uppsala 1953. 12: 50. Vid mer än nittio års ålder har fru Siri Fröding-Torgny låtit ånyo publicera de dikter och brev av sin store jämnårige frände som hon år 1916 utgav under titeln ”Kusin-Bref från Gustaf Fröding”. I samma volym återfinns nu fem minnesartiklar om den unge Fröding och hans familj som hon på 1920-talet tryckte i olika veckotidningar. Fil. mag. Germund Michanek har redigerat volymen, skrivit en inledning och hjälpt författarinnan att komplettera och kommentera texten. Boken är trevligt illustrerad, och det skadar naturligtvis inte att detta material åter finns tillgängligt i samlat och lättillgängligt skick. Men om några väsentliga nya tillskott till Frödings- 804