Bonniers litterära magasin / Februari 1980 Årg. 49 Nr 1 / 5 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ut i 80-talet — sju författare ser framåt - Tobias Berggren: Skepticism, fruktan, sorg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samhällen och deras mer eller mindre totala beroende
av det internationella superrustade
högenergisamhällets ekonomi, kommer de inte att stoppas i
fängelsehålor och dödas; de kommer på TV, och sen är
saken ur världen. Naturligtvis kan vi i Sverige
inbilla oss att vi kan göra något avgörande åt denna
utveckling genom att låtsas decentralisera och
låtsas som om det funnes en realistisk möjlighet att
lägga ned försvaret, att inbilla oss att det går att
utveckla alternativa flödesenergikällor inom loppet av
ett decennium, genom att tro att politiska initiativ
på lokal och regional nivå i längden är effektiva
osv. Naturligtvis kan vi klänga oss fast vid hoppet
om att ett nej till kärnkraft i vår verkligen kan
ändra denna utveckling. Naturligtvis kan och
kommer kvinnliga fredskämpar fortsätta marschen mot
den utopiska punkt, där en socialistisk kvinnomakt
vrider pershingrobotarna ur generalernas
händer...



Jag kommer in i åttiotalet att göra vad jag kan
för dessa illusioners vidmakthållande. Jag har ett
barn. Jag anser att människan och livet är absolut
okränkbara, av Gud. Jag är pacifist, i frihetlig
socialist. Men jag orkar inte blunda. Min kamp är quand
même, min tro quia absurdum. Och jag arbetar
dessutom i ett kultursammanhang som tenderar att
göra varje seriös kritik meningslös (se ovan!).

Och vad vår nationellt-provinsiella intellektuella
beredskap inför denna utveckling beträffar är den
så gott som obefintlig. Det här skisserade
högenergisamhället kommer att dras med kriser, det kommer
att gång på gång knaka i fogarna. Vi skulle i tid ha
satt igång med att skaffa oss in synsstrategier, ställt
krav på verkligt demokratisk lagstiftning osv. Men
i stället har den svenska informationen och
debatten, med några få lysande undantag, präglats av
ombudssocialism, lakejmentalitet, infantilitet,
demagogi, förfalskning. Den svenska pressen hör till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>