Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magnus Florin: Hain-teny. Folkdikter från Madagaskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
håller vi samman.
I byn
skiljs vi aldrig åt.
Var gång vi är nära
växer vår kärlek på nytt.
Om det är du
är jag lärkägget vid vägens kant.
Om det är en annan
är jag fågelungen som sover på en avlägsen ö.
Du är fågeln som flyger vart?
Om du är fågeln som flyger mot öst,
vänd hit: jag vill ge dig ett budskap
till Den-vackra-med-de-stora-ögonen.
Gör din röst dröjande,
gör orden beslöjade.
Säg inte att jag inte saknar henne:
hon skulle tro att jag glömt.
Säg inte att jag saknar henne:
hon skulle ta mig för en fåne.
- Nonsens och osammanhängande ordlekar, sa de första europeiska missionärerna
för hundra år sedan.
- Utgångspunkten för hela vår litteratur, säger de malgassiska författarna av
idag.
För tusen eller femtonhundra år sedan landsteg Madagaskars första invånare.
De kom med båt från öst, från Indonesien och Malaysia. Med dem kom också
hain-teny - Madagaskars märkliga folkdiktning.
Det är inte så lätt att säga vad en hain-teny egentligen är. Ordet betyder
”visdomsord” och gränsen till ordspråket är flytande. Men de malegassiska ordspråken
är inga krasst bekräftande ”man ska inte ropa hej” eller ”bättre en fågel i handen”
- tvärtom lever i dem poesin och vältaligheten. Så även om en hain-teny har en
mening och en moral är den sällan entydig. Det sägs att under monarkins tid
-före 1896, då fransmännen koloniserade landet - var hain-teny bannlysta vid
hovet. Den gåtfulla karaktären kunde göra monarken svarslös.
Liksom ordspråk och gåtor lever hain-teny ett vardagsliv. Förälskade ungdomar
har kunnat utväxla serier av hain-teny som en lek där de kunnat pröva varandra.
Och i poetiska dueller har man tävlat om att räkna upp så många hain-teny
som möjligt på ett bestämt tema. Det berättas om en hantverkare som, efter att
förgäves ha underhandlat om ett pris med sin uppdragsgivare, låtit saken avgöras
med just en poetisk duell.
Lever hain-teny idag? Inte som för femhundra år sedan. Inte som för hundra
år sedan. Folkdiktningen hör samman med Madagaskars gamla agrara och cykliska
kultur. Redan vid sekelskiftet började den unga generationen känna aversioner
mot vad som är ”bondskt” och ”gammaldags”. Men när jag på slump frågade en
skolpojke i en liten stad på sydöstkusten långt från huvudstaden om han kunde
några hain-teny, så räknade han genast upp en hel mängd ur minnet.
Dikterna här är översatta från franska.
Översättning och kommentar: Magnus Florin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
