Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Ernst Brunner: Söderväggar, anmäld av Magnus Ringgren - Elias Canetti: Den räddade tungan, Människans provins, anmälda av Ragnar Strömbeg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bokrecensioner
ningar och skakningar från tunnelbana och
snöröjnings-maskiner.
Ty det är i dessa virtuost inredda verbala rum som
Brunner rör sig. Hans lust är skrivandet.
Det är full vår
i min dublett på Kocksgatan
skrivbordet
är dess södervägg
Hos Tranströmer talas det om de varma
skrivbords-skivorna ”som är starka nog att bära människoödens
tyngd”. Hos Brunner behöver de inte bära så tunga
bördor, bara Diktens starkt lysande rumsväxter. Men det är
mycket nog. Han genomför en resa i sin kammare som
för läsaren till de vardagligaste och mest exotiska
platser. Jag har lite svårt att än så länge se resans egentliga
mål, men hans båda diktsamlingar känns ändå som
inget mindre än inledningen till ett författarskap.
Magnus Ringgren
En europeisk fostran
ELIAS CANETTI Den räddade tungan; Historien om
en ungdom. Övers Hans Levander.
Forum 1979.
Människans provins; anteckningar Urval, inledning och
övers Johannes Edfeldt.
Forum 1979.
Elias Canetti är kosmopolit, europé, jude och litterär
mångsysslare. Han behärskar fem språk utöver de
klassiska. Hans bildningsväg har löpt kors och tvärs över
den europeiska kontinenten, sedan 1938 är han bosatt
i London. Han skriver på tyska, ett språk han inte lärde
sig förrän vid sju års ålder. Han är en kulturvarelse i
ordets snävaste och vidaste bemärkelser: intet mänskligt
är honom främmande eller helt och hållet hans
identitet. Så är också omfång och rörlighet hans
intellektuella karakteristika, medan prosans klarhet och svalka
har sin rot i att de erfarenheter han omvandlar till idéer
och dikt ofta nog härrör från ett annat språk, en annan
föreställningsvärld, än det han skriver på.
Elias Canetti har ett enormt minnes -och
erfarenhets-stoff från ett liv i oavbruten rörelse på de geografiska,
sociala och kulturella nivåerna. Ur detta överflöd har
Canetti gallrat fram en europeisk identitet. Detta arbete
- som inte har ett dugg med s k ”jagarbete” att göra
-har avsatt en rad märkliga litterära verk i så gott som
samtliga genrer utom lyriken. Om nu inte hans aforistik
ska räknas till lyriken: den oerhörda koncentrationen
och förtätningen för tankarna till René Char, en annan
oumbärlig humanistisk diktare.
Canetti har åstadkommit ett mästerverk i varje genre
han tagit sig an. Några få stora motiv och idékomplex
går igen i alla hans böcker: hatet mot dumheten och
döden och mot krigets idioti ger nerv och intensitet åt
kärleken till och tron på människans moraliska och
känslomässiga potential. Förhållandet mellan individ och
massa är det övergripande tema som avsatt storverk som
romanen Förbländningen (1936; på svenska 1975) och
den ännu oöversatta socialpsykologiska studien Masse
und Macht (1960). I Förbländningen som är en roman
i nivå med Musils Mannen utan egenskaper, gestaltas
problematiken i den djupt tragiska och djupt komiska
berättelsen om filologen Peter Kiens nedgång och fall.
Masse und Macht är en utforskning av massans
beteenden och kan ses som ett psykologiskt och sociologiskt
motstycke till romanen. Vidare: den vackra
reseskildringen Die Stimmen von Marrakesch (1967) och
Kafka-essän Der andere Prozess (1969, tryckt som introduktion
till Penguin-utgåva av Kafkas brev till Felice Bauer,
två gånger Kafkas trolovade), där Canetti undersöker
förhållandet mellan Kafkas privatliv och Processen.
Utöver dessa geniala nedslag i vitt skilda genrer har
Canetti skrivit flera skådespel.
De båda volymer som Forum nu valt att fortsätta
sin Canettiutgivning med måste också räknas till
författarens betydande och bestående litterära insatser. De
kännetecknas, liksom de förut anförda böckerna, av
blixtrande intelligens, djärva kast från konkret iakttagelse
till abstrakt reflektion. Prosan är lyriskt förtätad och
vibrerar av tanke, stilen är, med Johannes Edfelts ord,
”omutlig i sin fördelning av skuggor och dagrar”.
Det sparsamma urvalet aforismer samlade under
rubriken Människans provins är en utmärkt introduktion för
en färsk Canetti-läsare. Den fungerar som en Baedeker
genom det geografiskt och intellektuellt vidsträckta
landskap Canettis livsverk utgör. Så till exempel har
hela handlingen i Förbländningen sammanfattats i enda
sats: ”Han brände alla sina böcker och drog sig som
eremit tillbaka till ett offentligt bibliotek”.
Canettis skönlitterära och essäistiska prosa
karakteriseras av klarhet och återhållsamhet, så vibrerar dessa
reflexioner och anteckningar av samma egenskaper och
här är den stora vackra medkänslan outspädd:
Jag vill inte ingjuta någon fruktan, det finns ingenting
i världen som jag skäms för så mycket som det.
Hellre föraktas än fruktas.
En kamp, som inte förs med andliga vapen, äcklar mig.
Den döde motståndaren bevisar ingenting annat än sin
död.
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
