Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magnus Röhl: Det naturliga och det sanna. Robert Challe och tidig fransk 1700-talsroman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnus Röhl
Det naturliga och det sanna
Robert C halte och tidig fransk 1700-talsroman
För ett par år sedan kunde man i Revue d’histoire
litté-raire de la France, Frankrikes motsvarighet till vår
Samlaren, läsa att en viss Robert Challe antagligen
är en av de främsta franska författarna - kanske den
främste - i den generation som följde på Racines
och föregick Prévosts och Voltaires. Robert Challe?
För de allra flesta läsare var och är han okänd; och
även om litteraturhistoriker av facket i dag känner
till honom, har hört talas om honom, är det ytterst
få som läst hans verk. I någon mån har han nyligen
varit Sverige-aktuell, ty hösten 1981 disputerade
Margareta Ostman vid Stockholms Universitet på
en avhandling rörande tidig fransk 1700-talsroman:
Les précepteurs muets. Etude sur l Ptilité morale du roman
en France 1699 - 1742 (1981). Författaren har, som
framgår av titeln, valt att skriva ur ett mycket
speciellt, didaktiskt/moraliskt perspektiv; och en
roman av Challe har blivit en av hennes viktigaste
texter. Jag ska här inte gå in på den i sig intressanta
moraldiskussionen utan i stället, med hjälp av
aktuell fransk forskning, snabbteckna ett porträtt av
Challes viktigaste verk: Les illustres frangaises och
antyda dess plats i fransk romanhistoria. (Boken
publicerades anonymt i Holland 1713, trycktes flera
gånger under 1700-talet, satte spår inte bara i
fransk vitterhet utan också, via översättningar, i
tysk och engelsk, glömdes bort, återuppväcktes på
1950-talet, och finns i dag i en textkritisk utgåva, i
två band, av F. Deloffre.)1
I
Les illustres frangaises. Man måste nog inledningsvis
fråga sig vad adjektivet ”illustre” egentligen
betyder. Det står säkerligen inte för ”adlig” (vilket hade
varit möjligt), kanske skulle ”exemplarisk” vara en
god översättning: romanens hjältinnor är
exempla-riska i den meningen att de i svårast tänkbara
situa
tioner, utsatta för hårt socialt tryck, inte ger upp
utan fortsätter att sträva efter sitt mål, som ofta kan
sägas vara att via äktenskapet bereda sig en plats i
samhället.
Romanen består av en ramberättelse och sju
långa, ganska komplicerade historier vilka alla
kretsar just kring märkliga kvinnoöden. Här berättas,
ibland moraliserande, ibland grovkornigt och smått
oanständigt, om starka och dygdiga kvinnor, om
412
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
