Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Estetiska änglar och fromma socialister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
delarna motsvaras av marxismen: men sedan fanns
ju också upptäckten av ett folkspråk, av klasspråk
och klasskampsspråk.
 |
Foto: Ola Larsmo |
KV: Ja, se på Kurt Aspelin. Ett exempel på den
subtila överkultiveringen, den teologiska
tillspetsningen. Marxist hade han varit hela tiden, utan att
vara uppmärksammad, och fått göra sin insats
motarbetad och förbisedd: plötsligt representerar han
det finaste i det nya, en syntes av strukturalism och
marxism — detta som Hedenius en kort tid innan
hade stämplat som grov vidskepelse.
AE: Precis. Men det som hänt och som förklarar
många fenomen idag är att det där
förklaringsvärdet, som var så högt för några år sedan, inte alls är
lika högt idag. Detta skapar framförallt en kris i
vänsteralternativet, vilken lämnar ett tomrum för
mycket annat.
LH: Faran är väl att det där kan se ut på samma
sätt som i andra kretsar i samhället där man
konsumerar symboler, metaforer, och gör det på ett sätt
som tyder på en väldig aptit, men man tröttnar
mycket fort. Kan man då inte också göra en
jämförelse med perioder som — hemska tanke — stått i
någon sorts ”postposition”: slutet på romarriket lär
ha varit en period då man på ett glupskt sätt
konsumerade symboler. Kan inte det här vara en fara
också för litteraturen — att man alltför lättvindligt
börjar tillgripa ett språk som inte är smält, som inte
är genomlevt?
ES: Det visar sig alltid, gör det inte det? Om man
konsumerar änglar eller annat som man inte har
något eget förhållningssätt till: det kan likna god
poesi, kanske under några år, men det kommer inte
att läsas sedan. Jag tror inte att någon är såpass
spekulativ att man använder de här uttrycken för
att glittra och locka.
LH: För bara femton, tjugo år sedan var det viktigt
att det man skrev skulle vara betydelsefullt i ett
samhälleligt perspektiv. Strax efteråt blev det
viktigt att det man skrev skulle vara upplevt. Och sedan
kom poststrukturalismen: för många unga verkade
det nog som om portarna till biblioteken öppnade
sig. Här kan vi ösa ur tillgångarna och behöver inte
svikta under pressen av att formulera det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 4 18:21:56 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1985-4/0009.html