Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Estetiska änglar och fromma socialister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag inte förstår hos honom är motståndet mot
kvinnopräster. Jag tror att kyrkan idag befinner sig i sin
historiskt avgjort svåraste kris: här kombineras en
stigande likgiltighet utifrån med inre religiös
förvirring och nästan total vanmakt.
OL: Tron befinner sig i ett social sammanhang i
Polen, i Nicaragua, på ett besläktat sätt i
Afghanistan — då är frågan: denna inspiration: har den
någonting att göra med det vi ser i svensk litteratur
idag, finns det en koppling?
KV: Jag såg en rysk film häromkvällen som
handlade om Rysslands syn på USA, och den inleddes
med en Jesus-bild, ett kors alltså. Även i Sovjet
dyker tydligen dessa gamla symboler upp. Det är
något som har skett i världen: om det är en början
eller ett slut vet vi inte.
OL: Som jag ser det kan det vara två olika
historiska krafter i rörelse. I, låt oss säga, Nicaragua och
Polen å ena sidan och i Västeuropa och Sverige å
den andra. Många menar väl att Väst står inför en
strukturomvandling vad det gäller
produktionsformer och liknande, en omvandling som gör den egna
arbetskraften ointressant, där vi kanske blir mer
intressanta som konsumenter — sett ur ett större
perspektiv. Då är frågan: kommer detta att påverka
även vårt förhållande till meningsbärande
symboler, så att vi blir oengagerade konsumenter av
mening? Det religiösa intresset i Sverige, om det nu
finns ett sådant — är det någonting som vi kan sätta
i samband till samhällsprojektet: eller är det bara
ett löst intresse, där man känner sin betydelse som
konsument? Detta i motsats till hur man använder
sina religiösa symboler i Polen, Nicaragua,
Afghanistan?
SSS: Menar du att man konsumerar religiösa
symboler som man konsumerar allting annat?
OL: I och med att det mänskliga arbetet förlorar sin
betydelse — på ett psykologiskt plan — kanske man
känner att man uträttar något meningsfullt i sin roll
som konsument? Då kommer man att få ett
konsumerande eller ”konsumistiskt” förhållningssätt till
stora betydelsebärande skikt — som religion, politik,
litteratur och så vidare.
AE: Om vi först tänker på skillnaden mellan de
båda situationerna: i det ena fallet utövas det
religiösa språket under starkt förtryck, och är då
relaterat till befrielse, medan det hos oss snarare är
frågan om en utebliven konstruktion av frihet — det är två
olika saker. Jag är övertygad om att ifall vi levt
under förtryck på ett påtagligt sätt hade projektet
befrielse kunnat formuleras religiöst hos oss, i
avsaknad av politiska formuleringar — vilka, som Régis
Debray säger, ofta är religiösa till sin natur. Jag
menar att det här har skapats ett tomrum hos oss
därför att människan i vår del av världen har
möjligheter att... Som Marx sade: när människan har läst
sin ämnesomsättning med naturen så att hon klarar
det viktigaste under någon morgontimme, och kan
sedan ägna eftermiddagen åt att jaga och sedan
skriva en essä, leva som en engelsk gentleman,
vilket ju var Marx uppfattning om människans
destination. De tekniska förutsättningar för en en extrem
utopi föreligger — men dessa faktorer, som de är
kombinerade idag, pekar istället bara mot kris, mot
ett hav av onödiga människor, arbetslöshet,
fascism. Den uppgift som vore vänsterns, men som
vänstern inte fullgör, är att kombinera de här
faktorerna så att de pekar mot en extrem utopi. Då rör
det sig om en konstruktion av frihet, inte befrielse. I
frånvaro av detta kommer andra språk in, andra
krafter som kombinerar — framförallt högerkrafter.
Men som jag ser det kan också väckelser vara ett
frihetsskapande fält i det här egendomliga,
svävande tillståndet mellan katastrof och något mycket
positivt.
SSS: Ser du någon koppling mellan detta intresse
för religion eller religiöst språkbruk och
högerrörelser.
AE: Jag tror att högern kan utnyttja religiösa språk,
det ser man ju i den amerikanska
fundamentalismen. Men det behöver inte vara så.
KV: Högern drar nytta av allt som är en återgång.
Man ser i skolorna en klar koppling mellan Bibeln
och Ulf Adelsohn. Vänsterns svaghet beror
naturligtvis på den komplicerade situationen: det är svårt
att formulera en utopi därför att vi inte är en
isolerad del av världen: i förhållande till tredje världen
är vår situation fascistisk. Gå till Göran Palms En
orättvis betraktelse, så mycket rättvisare i dag, när
Afrika är en så gott som övergiven kontinent, där
alla vet att biståndet har misslyckats, där man
avvaktar hungerkatastroferna. I länder som förlorat
sina naturliga försörjningsmöjligheter. Riskerna
med vänsterns vanmakt är att den i grunden är
global. Högervridningen är västerländsk och
provinsiell, mest. Den verkar ju ofarlig, men bakom hela
den här högervridningen kan det ju dölja sig ganska
otäcka saker. Att religionen kommer in i det
sammanhanget är mera ett tecken på det religiösa
förfallet, för denna sammankoppling idag, mellan
moderaterna och religionen, den skulle vara
onaturligare än förr i tiden om religionen var klarare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
