Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nelly Sachs: Brev. Översättning och inledning av Per Landin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medan fönsterrutorna skakade som elektriska insektsvingar-så att jag först trodde att
det regnade.
Andra saker skrämmer mig också: vänner rådde mig att i alla fall flytta till Sigtuna2 —
tyckte alltså det vara riktigt att få en tidigare kär väninna utom synhåll. Jag skulle ha
gråtit och blivit rädd om någon av mina vänner haft tankar på att flytta - även om man
träffades alltmer sällan här i Stockholm. Hur ofta hade inte jag under den
fruktansvärda sista tiden väntat på åtminstone ett telefonsamtal - men det kom inget. För att
inte tala om dig, kära Ilse, om du någon gång tagit vägen förbi mig för att se hur det
egentligen står till. En stor familj är inte i samma behov av vänner — men en ensam
människa räknar med dem i en nödsituation. - Gudrun3 skrev att hon kommer till
Meersburg. Andersch skrev att han ringt till Hilty, så att de inte helt tar kål på mig med
intervjuer, TV, radiouppläsningar - de har ju ett program som inte ens en jätte kan
klara. Men Celan är med mig och de andra fina människorna, och om Gudrun
kommer också så är det som "hemma”.
Jag har så mycket mycket att göra nu - därför ville jag utnyttja denna lilla stund som
är kvar till att säga dig att du alltid har tillhört och tillhör mina käraste människor!
Din Li.
1 Huvudgatan i det kvarter där Nelly Sachs bodde. Här fanns tidvis en stamlokal för unga nynazister.
2 Under femtiotalet var Nelly Sachs några gånger på Sigtuna-stiftelsens folkhögskola för att återhämta sig.
3 Gudrun Dähnert (1907 - 1976), sjukgymnast, lärde känna Nelly Sachs 1929 och förblev till hennes död
hennes närmaste vän. Genom en äventyrlig resa 1939 möjliggjorde hon Nelly Sachs och hennes mors utresa till
Sverige.
Till Margaretha och Bengt Holmqvist, Vällingby
Beckomberga Sjukhus, midsommardagen
den 23.6.62
Margaretha - Bengt -
det ofattbara, det fruktansvärda som förföljer mig sedan åratal och nästan bara låter
mig leva på sjukhuset, dessa radiotelegram och sändningar dag och natt — denna
"Gestapos andliga tortyr" så som den utövades på intellektuella - har under den
senaste tiden förändrats i så motto att jag här är skyddad från telegraf-ljuden. I gengäld
kan jag knappt ta ett steg utanför inhägnaden längre - utan att uppleva de hemskaste
saker. De goda krafterna skyddar mig - det vet jag - men vad är ett liv, som måste
skyddas och där man följer varje steg - eller fordon. Men nu under den senaste
veckan närmade sig höjdpunkten - då när de. tyska herrarna från Dortmund’ kom.
Överallt mötte jag den röda Hieronymos-Bosch-färgen - blod - blod - varenda bil -
varenda motorcykel, trädgårdsmaskin - på parksoffan när jag for in till Hornsplan, allt var
rött. Att jag har överlevt detta övergår allt förstånd. De gjorde något liknande med mig
den där gången i Bromma, när de förde mig till Södersjukhuset på natten.
Ja, kära vänner - jag har tänkt att gaskamrarna tog väl ungefär tjugo minuter - men
detta här har hållt på i så många år. När min kära mor och jag fick den här
lägenheten, likaså av flyktingar, mor och dotter som vi — eftersom de skulle resa till bröderna
och sönerna på Jamaica - blev jag varnad av dottern som också hade kämpat sig
igenom fruktansvärda saker och inte fann någon ro i lägenheten. Men vi bodde
möblerat - sedan i samma hus i en lägenhet mot gården utan sol där man sköt in pilar på
oss och kastade stenar2 - som på ett hår hade träffat min mors öga. En väninna till mig
265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
