Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några anmärkningar om sillsaltning samt om handelsmärken för saltad sill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olja i laken*). Man får i den utländska marknaden alltid
vara beredd på en till två månaders lagring under till dels
mycket varmt väder, och derföre är det dessutom mycket
riskabelt, att packa under nämnda månader fångad fetsill
hårdt. Efter mitt förmenande får den icke en gång packas
så hårdt som Lewis-sillen **), fast man i Norge ty värr af
helt andra skäl än fruktan för varans hållbarhet packar för
löst***). I verkligheten länder det till den norska
fetsillens förderf att tyskarne sätta värde på att istret finnes
qvar i sillen****). Kunde man nemligen få tyskarne att
förbruka norsk fetsill utan ister, skulle ett långt större fält
för afsättningen öppna sig, ty sådan packningen nu sker,
är, såsom Wallem i sina intressanta jemförelser uti
berättelsen öfver fiskeriutställningen i Berlin påvisadt, den norska
sillen den dyraste af all sill (med undantag naturligtvis för
Lewis-sillen, som dock blott spelar en helt obetydlig rol i
den stora marknaden)*.
aDen afgörande (amaassgebendett) sillbedömaren är
nem-ligen minuthandlaren, hökaren, i det inre landet, som köper
några tunnor i sender och bäst vet hvilken sillsort han
vinner mest på, och den puffar han lör och framhåller för sin
publik, hvars smak han sålunda stämmer om. Han vet väl
att han på de dåligt fylda tunnorna från Norge, för hvilka
*) Jfr Norsk Fiskeritidende, 1884, sid. 19. (Utg. anm.)
**) En vid Skotlands vestkust fångad istersill (eUer fetsill) af den
mest förträffliga beskaffenhet, hvilken saltad efter skotsk metod såsom s. k.
“seasticks* (Anteckningar rör. sillsaltning etc., sid. 57) skeppas till
kontinenten, der den ofta betingar mycket höga pris. (Utg. anm.)
***) Jfr Löberg, O. N., Norges Fiskerier. Kristiania 1863, sid. 61 —
6*2. — Anteckningar rörande sillsaltning etc., sid. 140. — Norsk
Fiskeritidende, 1884, sid. 19, 20 (Utg. anm.)
+*+*) Om Lewis-sillen yttrar brefskrifvaren nemligen att, om hon tticke
gälades alldeles tom, trodde han icke att hon skulle med så litet salt och
den packning, hon får, hålla sig i 14 dagar, i synnerhet som det är
garnsill*. Denna gissnings riktighet har senare bekräftats uti Norge genom
försök med å drifgarn fangad sill (jfr Norsk Fiskeritidende, 1884, sid 7—
9), hvilka försök tillräckligt torde ådagalägga förmonen af en fullständig
gälning, sådan som den af skottar och holländare verkställes.
(Utg. anm.)
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
