Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjordt fett, efter att hafva blifvit öppnadt, helt snart sjunker
tillsammans till sin ursprungliga storlek. Det har ej blifvit
fett — eger ej fettceller i någon rikligare mängd — utan
har endast absorberat en större mängd vatten af mindre
täthet än det, hvari det förut lefde. Beträffande smaken hos
på här nämnda sätt flyttade ostron, säger d:r Rice*), att
om också ostronet strängt taget är en saltvattensmollusk,
fordras dock till en viss grad sött vatten (sötare än
hafs-vattnet) för att gifva den ton och beskaffenhet åt köttet,
hvilken ostronkonsumenterna sätta så stort värde på. I rent
saltvatten få ostronen en bitter smak, men lefva de hela sitt
lif i för sött vatten, blir smaken slapp och intetsägande.
Ostron från för sött vatten vinna derföre också i smak på
att öfverflyttas till något saltare. För att förändra smaken
behöfva ostronen icke så lång tid som för att verkligen
fetma. Bäst smaka dock alltid de, som ständigt lefva i ett
lagom salt och lagom varmt vatten med tillräcklig och
passande föda**).
När vuxna ostron flyttas så långa vägar som från
Connecticut öfver till viken vid San Francisco eller till England,
äro de vid framkomsten synnerligen i behof af att friskas
upp. De bruka då också i Californien samt delvis äfven i
England sättas ut på lämpliga platser för en eller vanligare
flera månader — i Californien oftast sommaren öfver.
Ostronplantering i mera inskränkt bemärkelse består
deri, att unga ostron utsättas och utbredas på platser, der
de få tillväxa under flera år. Då det gäller att skapa nya
ostronbankar inom icke allt för långt afstånd från de gamla,
sker detta genom att endast utlägga skal eller andra lämpliga
*) The Prop. etc. of the Am. Oyster, sid. 86.
**) Den vidt berömde tyske ostronkännaren prof. Möbius påpekar dock,
hurusom t. ex. af de slesvigska ostronen de äro finast i smaken, hvilka
lefva i djupare vatten med mindre temperaturvexlingar och något större
salthalt närmare Öppnahafvet (på Hörnumbanken). — Möbius: uDie Auster“
etc. sid. 101. Jemför härom hvad som blifvit anfördt å sid. 2 samt sid.
290 uti Ryder: Rearing Oysters etc.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
