Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föremål för ostronynglet att fasta sig på. Der inga ostror*
förut finnas i samma trakt, eller der man till följd af
ogyn-samma ströraförhållanden o. s. v. har svårt att erhålla yngel
i tillräcklig mängd på de utlagda uppfångarne (»collectors»),.
får man också fördela lekostron bland dessa. Vare sig detta
är nödvändigt eller ej, brukar man i Amerika kalla
anläggandet af nya ostronbankar, der yngel skall utvecklas och
uppfångas, för ostron-»farming» *).
Såväl vid ostron-» farmi ng» som der unga ostron skola
sättas ut för att tillväxa, har man först att utvälja passande
botten, helst sandblandad lera eller lera med eller utan skal på.
Är denna hård och fast nog, spridas de unga ostronen eller
skalen ut jemnt fördelade. Lösare botten får deremot först
beredas. För att, när så behöfves, jemna bottnen och förstöra
så mycket som möjligt af sjöstjernorna och andra ostronfiender,
far man härs och tvärs upprepade gånger öfver den med
ostron-draggar; der det är grundt nog — i trakter med varmare
klimat — bearbetas bottnen medelst skoflar o. s. v.
Skola ungostron utläggas på mjukare botten, göres denna
fastare medelst utbredande af gamla skal af ostron eller andra
mollusker eller också af grus, helst kalkstensgrus. Till en
hektar helt lös botten beräknas 494 tons grus. Sedan
fördelas deröfver unga, ett- eller äfven tvååriga ostron så jemnt
som möjligt. De kunna för detta ändamål föras så långa
vägar som från Chesapeakeviken till Rhode Island eller från
Connecticut ända till Californien. Till Connecticut tog mar*
förr ungostron från Maryland och Virginia, men numera
kan man erhålla, hvad man behöfver i den vägen, från
sta-tens egna vatten, och man anser sig få ett långt bättre
resultat derigenom **). Likasom man på senare tider i stor
utsträckning experimenterat med att söka de för hvarje land
och trakt mest lämpliga utsädesfrön, så har man vid Nord-
*) Jfr sid. 105 och följande i Brooks: The Devel. etc.
**) Jfr Rice: The Prop. etc., sid. 105 och följande, samt flera ställen
hos Brooks i hans många gånger citerade arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
