Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bohusläns hafsfiske och dess främjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under de första årtiondena af tolfte århundradet och
särskildt under konung Sigurd J or sal af arares regering efter
hemkomsten från tåget till Jerusalem (d. v. s. under åren
1110—1130) möter oss en mäktig ekonomisk uppblomstring
i södra Viken, der särskildt Konungahella uppsvingade sig
till kanske hela nordens vid den tiden främsta
handelsstad. Då emellertid kort före Konungahellas förstöring af
venderne i augusti år 1135 en utflyttning af köpmän
der-ifrån till Bergen egde rum, så ligger den gissningen nära
till hands, att sillfisket bidragit till Konungahellas förkofran
och att sillfiskets upphörande vid Bohusläns och början
vid det vestanfjällska Norges kust i verkligheten utgjorde
det egentliga, fast af sagorna ej anförda skälet till nämnda
utvandring. I motsatt fall synes det nemligen svårt att
fatta, hvarför utflyttningen skedde till just Bergen och icke
f. ex. Tönsberg, Oslo eller Sarpsborg, hvilkas handel dock
synbarligen i öfrigt, det här antagna sillfisket frånsedt,
egde vida mer likhet med Konungahellas. Under
förutsättning af detta antagandes riktighet torde denna
sillfiskeperiod hafva begynt under de senaste årtiondena af elfte
århundradet.
En liknande, fast efter ett nära hundraårigt
inbördeskrig af det mest förödande slag vida mer oväntad
ekonomisk uppblomstring visar oss södra Viken under förra
hälften af 1200-talen*). Af Håkan Håkansson’s saga (kap.
333) vet man nemligen, att under denne berömde konungs
långa regering bebyggdes Marstrand**) m. fl. öde öar i
skärgården, röjdes och bebyggdes Öckeröarne, hvilka
försågos med särskild kyrka, flyttades (1234?)
barfotabröder-nes kloster i Tönsberg till Dragsmark samt byggdes på
Gullholmen; och om nu också de tvänne sist nämnda
åtgärderna kunna hafva förorsakats äfven af åstundan att
*) O. N. Löberg omnämner visserligen (Norges Fiskerier, sid. 10)
förekomsten af »store Sildefiskerier i det sydlige Norge under
Sver-re’s Regjering, alltsaa i Slutningen af det 12:te Aarhundrede», men
af denna uppgift, som författaren för öfrigt icke kunnat finna
bekräftad i någon fomskrift, är det säkerligen förhastadt att sluta till
ett stort sillfiske i bohuslänska skärgården redan under slutet af
1100-talen. Axel Boeck nämner heller intet om dessa »store
Sildefiskerier», som sålunda synas nog apokryfiska. (Jämför vidare: Scriptores
rerum danicarum medii sevi. V, p. 350—353).
**) År 1226 finner man enligt nyss åberopade sagas kap. 150
Marstrand redan utgöra en samlingsort för köpmansfartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
