Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlands södre härad - Lycke socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
ställen ej alls. Holmberg anmärker hundra år senare, att detta fortfarande var ett av
kardinalfelen i länets åkerbruk.
Förutom sädesslagen odlades lin och på sina ställen hampa till husbehov. Linet brukade
i allmänhet rötas på vall och ej i vatten. Humlen började redan nu förekomma mera sparsamt
utom på östra delen av Örust, där den sades trivas och bliva fullt jämngod med den
Brunsvigska. Kåltäpporna voro allmänna och funnos, som man kan förstå, på en tid, när potatisen
ännu ej gjort sitt intåg, snart sagt vid varenda stuga. Så var dock ej förhållandet med rovorna,
som fullständigt saknades vid kuststräckorna och blott förekommo i trakten mot Dal samt i de
nordligaste delarna. Ärter förekom mycket litet i de norra delarna av Bohuslän, där man
påstod, att de ej hunno mogna, men voro tämligen allmänna, liksom bönorna, i länets sydliga
delar. Tobak odlades blott i trakten av Uddevalla.
Till åkrarnas gödning användes huvudsakligen boskapens spillning. Knappast
någonstädes förstod man att utnyttja strändernas stora massor av havstång, liksom ej heller de i
Bohuslän talrikt förekommande skalbankarna. Musslorna och ostronskalen brändes visserligen, men
kalken kom ej jordbruket till godo. På sina ställen uppblandades jorden med sönderhackad
torv och på Tjörn samlades jord i bergskrevor och klyftor och ströddes ovanpå åkrarna.
När kornet skördades brukade man på den tiden ordna kärvarna i travar, vanligen 8 par i
varje (en s. k. halvtrav). Tjugo heltravar benämndes sett tjog säd» och var detta enheten vid
beräkningen av skörden. Uppemot Dal, på Örust och Tjörn samt på herr- och prästgårdarna
uppträddes kärvarna på störar för att bättre kunna torka.
Själva skördandet av säden verkställdes allmänt med skära. Lien användes endast för att
meja höet, där man undantagsvis hade ängsvall.
En egendomlighet för Bohuslän under denna tid var, om man bortser från de allra sydligaste
delarne, att kärror eller vagnar ännu ej trätt i åkerbrukets tjänst. Vare sig man skulle köra ut
gödseln på åkern eller köra in säden, användes släden.
Logarna byggdes på hög stenfot, så att man på en plankbro måste köra upp till desamma.
På ömse sidor lågo ladorna med glesa väggar, så vinden kunde spela in. Själva logen var så
bred, att man kunde vända med häst och släde. Utanför logen var vanligen ett hus för agnar
och halm. Några rior förekom ej på den tiden i Bohuslän.
I det föregående har påpekats, att sillfisket var en av de bidragande orsakerna till
jordbrukets efterblivenhet vid denna tid. Öfta nog började sillen gå till i ymnighet redan i augusti
månad och krävde då alla arbetsdugliga armar, som kunde anskaffas. Att någon höstplöjning vid
sådana tillfällen ej förekom är rätt naturligt. Även makrillen brukade ofta i slutet av juli och
under augusti månad gå in i vikarna och sunden, där den fångades med stängnot eller mindre
vadar.
Men även andra orsaker torde ha bidragit till jordbrukets låga ståndpunkt. Bohuslän är
ej rikt på herrgårdar, varigenom föregångsmännen på detta område saknades. På Örust och
Tjörn funnos en del adelsmän och där stod nog jordbruket i allmänhet på en högre ståndpunkt
än i Norrviken eller kuststräckorna på fastlandet.
Klostren voro även goda läromästare i jordbruk och trädgårdsskötsel. Bohuslän räknade,
om man bortser från Marstrand, endast trenne: klostret i Dragsmark och Minoriter- och
Augustinerklostren i Kongahälla.
Det förras belägenhet i en tämligen avskild del av länet har nog hindrat dess inflytande att
i avsevärd grad göra sig gällande, under det att Minoriter- och Augustinerklostren tvivelsutan i
kraftig mån bidragit till den högre ståndpunkt, som jordbruket intog i de sydligare delarna av
länet, framför allt på Hisingen. En granskning av klostrets jordeböcker visar även att större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
